Tog upp att det har kommit två nya böcker i samtalet om ondskan häromveckan. Hittade nyss när jag letade igenom mitt förråd av gamla halvfärdiga, opublicerade inlägg en länk till en artikel i Svenska Dagbladet om Sverige som modelland för en ny andlighet.
Samma sak här som med ondskan-böckerna: det är långtifrån en traditionell, kristen andlighet som presenteras, men samtalet om gott och ont, andlighet som verklighet och så vidare ger oss som kristna ett gemensamt språk med "de andra" när vi ska ut och evangelisera våra medmänniskor. Hur är det nu igen det brukar formuleras? Då Gud har skapat allt så finns spår av Gud överallt. Därför gäller det att ta vara på det som är gott och visa på det godas källa...
1 kommentar:
Man kan också se Sverige som ett tillbakagångsland...
Människan är obotligt religiös, men 100 år av "kommunism light" (DDR-Sverige) har gjort att hon slått dövörat till. Och slutar man tro på Gud, börjar man tro på allt möjligt annat... T.Ex. Stenar, karismatiska pastorer, tingeltangel och nya porchar...
Men sanna mina ord; nästa årtusende är Kyrkans, för någonstans i trygghetsSedala växer en bönemänniska upp. Så kolla om 990år och se att jag hade rätt. :-)
Skicka en kommentar