Visar inlägg med etikett Humor. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Humor. Visa alla inlägg

tisdag 30 november 2010

Har allt?

Börjar du känna av julklappshetsen än? Har du också funderat på vad du ska ge till tant Märta och faster Karin, för att inte tala om lillebrorsan!? Leta inte längre! Damernas dassbok har svaret!

- Vad ger man till den som har allt?
- Antibiotika...

måndag 22 november 2010

Herregud & co: Den helige Andens väg

Till alla mina katolska läsare skickar jag denna blogpost som trillade in i min bloggläsare häromdagen och som fick mig att tänka på er när jag såg och läste den:

*****



Var hittar man den helige Andens väg om inte i Vatikanen? Undrar om det är i dubbel bemärkelse...?
*****

Länken till ursprungligt blogginlägg här.

fredag 8 oktober 2010

Som en frestelse


Att använda snooze-knappen på väckarklockan är som att falla för en frestelse.
  1. Det verkar väldigt underbart - precis vad jag behöver! - för stunden...
  2. ...men ger ingen varaktig tillfredsställelse i längden.
  3. Båda tyder på dålig självdiciplin...
  4. ...åtminstone sett utifrån (dvs av en som inte kämpar med samma problem)!
  5. Och halva dagen går åt att göra ingenting...
  6. ...så att jag orkar sitta uppe långt in på natten och göra ingenting då heller...
  7. ...vilket gör att jag inte orkar gå upp när väckarklockan ringer morgon efter...
  8. ...utan återigen förfaller till snoozandet.
Tack till Mackan som tipsade om cartoonen.

torsdag 16 september 2010

Reverend Fun: Lofty Ambition

Gissa hur ofta jag känner mig som hen till höger? Ofta! Så gå inte runt och inbilla er att jag är någon frommis av stora mått. Helgelse är bara till för de seriöst kristna, eller hur? Vi andra får göra så gott vi kan med det lilla vi har. Även om det bara är en liten bit gul ståltråd...

torsdag 15 april 2010

En teckning av Gud


En kompis hade följande historia som status på facebook. Klockren!

En dagislärare såg på barnen i klassrummet medan de ritade. Då och då gick hon runt för att titta på vad varje barn ritade. När hon kom fram till en flicka som arbetade ihärdigt frågade hon vad flickan ritade. Flickan svarade, "jag ritar Gud". Läraren stannade upp och sa, "Men ingen vet hur Gud ser ut". Utan minsta tvekan och med blicken kvar på teckningen, svarade flickan: "Det kommer de veta om en liten stund".

söndag 14 mars 2010

Att fördriva huvudvärk

Läste en kompis status på facebook att hon försökte driva bort sin huvudvärk. Detta fick mig att minnas andra mer eller mindre lyckade försök att driva bort huvudvärk, och tänkte nu dela med mig av några tips i ämnet:

Förebyggande:
Om jag alltid har huvudvärkstabletter med mig så får jag aldrig ont i huvudet. Eller hur?
- Kommentar: Välkänt orsak-verkan-samband. Fungerar varje gång med regnkläder och paraply i samband med utflykter och dylikt. Regnkläder med = inget regn. Inga regnkläder = regn.

Förnekande:
"Jag har inte huvudvärk, jag har inte huvudvärk, jag har inte ..."

- Kommentar: Det kan fungera, men inte alltid. Fast tänk heller på något annat än huvudvärk då hjärnan inte förstår "inte"!


Utdrivande:
Schas på dig! Bort! Dumma huvudvärk! Försvinn!

- Kommentar: Kommentarer överflödiga.


Det karismatisk-evangelikala:

Det kan vara en ond ande. Driva bort den "I JESU NAMN!" med bön (och fasta).

- Kommentarer: Kan kombineras med "utdrivandet" ovan. Får inte bönen verkan kan "KRISTI NASARÉENS" tilläggas mellan "Jesu" och "namn". Skrik gärna för bättre effekt.


Den liberalkyrkliga versionen:

Du högre väsen - som i vår del av världen kallas Gud - om du finns - jag tror nog att du finns - men om du nu finns - och om du hör mig - så får du gärna - om du är snäll - hjälpa mig - men vad är detta mot alla miljarder människor som har det värre än så här, så jag ska väl inte klaga - med den här huvudvärken. Gör du det så ska jag försöka tro på dig lite mer. Love
, peace and understanding. Over and out. Amen.
- Kommentar: Gud är kärlek. All kärlek är bra.
Peace vänner.

Den katolska varianten:

"Jag accepterar denna huvudvärk av kärlek till Dig, min Jesus. Om Du vill, ta bort den, men ske Din vilja, inte min."

- Kommentar: Och sen tar man en huvudvärkstablett!


"Jag vill gärna låta religiös":

A: Jag har ont i huvudet.

B: Vill du att jag ska be för dig?

A: Tja. Annars duger en Ipren också.

- Kommentar: Ridå.


Apoteksversionen:

Testa huvudvärkstablett! Finns på ett apotek nära dig. Finns många olika sorter om den första inte hjälpte. Blanda inte olika tabletter utan att ha pratat med - och fått rekommenderat av - läkaren först!

- Kommentar: Är detta för ateistiskt för dig? Tänk då på att om Gud skapade växterna och människorna, så skapade Gud därmed alla konstiga molekyler som finns i växterna och därmed indirekt alla konstiga kemiska föreningar som i dag säljs som huvudvärkspiller. De som inte kommer från eller inspirerats av växtrikets molekyler har människans intelligens skapat. Därmed ligger Gud bakom även dessa. Att ta en huvudvärkstablett är djupt religiöst! Lovad vare Herren!


*****

PS. Detta skulle kunna varit ett inlägg i den pågående
humor-faste-stafetten. Tyvärr har jag redan lämnat mitt bidrag för i år. Ta detta gärna som en påminnelse om att just du som läste dessa båda inlägg var - och är härmed igen - utmanade att åstadkomma ett något bättre, något roligare, något hysteriskare, något frommare humorstafettinlägg. För regler se Charlotte och Mackans respektive upptaktsinlägg. DS.

fredag 5 mars 2010

Humorstafett: Ekumeniska lustigheter

Ojoj, fastan lunkar på och den årliga humorstafetten har dragit igång. Och av alla människor som har blivit utmanade så har nu en stafettpinne hamnat hos mig. I år igen (förra årets bidrag ses här). För er som inte vet så är humorstafetten ett projekt som Mackan och Charlotte Therese samordnar varje fasta. För mer info hänvisas till deras bloggar (för länk klicka på resp. namn ovan).

Nu ska jag inte påstå att jag har läst alla humorstafettbidrag varken i år eller tidigare år, men jag ska pröva ett för mig åtminstone hittills okänt grepp. Istället för att hitta på någon lustig historia eller rita en skämtteckning så tänker jag faktiskt citera två reella, men lustiga händelser som jag har fått återberättade för mig genom åren. Faktagranskningen är obefintlig (så risken finns att det skulle kunna vara vandringssägner, omedvetna lögner eller rena påhitt) men låt inte det hindrar er från att se det roliga i dem!


Hoppas ni fnissar lika mycket åt dem som jag gör när jag tänker på dem!


*****

En samfundsförvirrad bilhistoria
Återberättad av en EFSare


Det hände en gång i tiden, jag tror det kan ha varit på Öland (minns inte helt säkert på den punkten), att pingstpastorn slog på stort och köpte en ny bil.


Söndagen efteråt samlades församlingen till möte i vanlig god ordning. Men denna gång var det varken Jesus, predikan, grannens trädgård eller de egna barnbarnen som var det stora samtalsämnet vid fika utan pastorns bil. Ni kanske tror att det diskuterades om det var omoraliskt att lägga så mycket pengar på att köpa en ny bil eller för- och nackdelar med märke och modell? Nej, det var en mycket mindre detalj som tilldragit sig hela församlingens intresse. Pingstpastorns bil hade nämligen fått registreringsnummer EFS! Så skandalöst!


Pingstpastorn tog diskussionerna med ro och konstaterade lugnt: "Ja, vi har ju goda relationer kyrkorna emellan, så den reklamen får jag väl bjuda på!"


*****

Anden faller som Han vill
Återberättad av en pingstvän


Det hände sig på den tiden att två av ortens pastorer - den ena från pingstförsamlingen och hans broder från metodistförsamlingen - fördes samman av Jesusrörelsen. Så som pastorers samtal ibland gör så kom även dessa två herrar in på teologiska ämnen, eller mer specifikt på ämnet Den Helige Ande.

"Ja, du käre broder" sa metodistpastorn, "nog är det lite märkligt att när Anden faller hos oss blir det livat, men när Han faller hos er så blir det alldeles tyst och stilla...".

*****


Uppdatering:

Alla som har läst detta och skrattat - eller tycker att ni själv skulle kunna utföra uppgiften betydligt bättre - bör härmed känna sig utmanade!

söndag 31 januari 2010

Gud, mannen, kvinnan och vilan...

Läste i Länstidningen (LT) under rubriken "Häpp" häromdagen följande:
Först skapade Gud världen.
Sedan vilade Han.
Därefter skapade Gud mannen.
Sedan vilade Gud och mannen.
Tillsist skapade Gud kvinnan.
Sedan dess har varken Gud eller mannen vilat!

tisdag 15 december 2009

Pass the buck | Dumb Medicine

Blev tipsad av en kompis om följande skämt. Originalet återfinns här.


*****

Pharmacy | Midwest, USA

Patient: “I don’t have the money for the copays right now, can I bring it tomorrow?”

Pharmacist: “Well, OK, how about I advance you a few tablets and you can come back tomorrow for the rest?”

Patient: “Awww, but I don’t want to make another trip.”

This quote by: Pharmacist

lördag 26 september 2009

Bokrecension: Actionhjältens handbok

"Actionhjältens handbok" är skriven av bröderna David och Joe Borgenicht med hjälp av ett antal experter och är utgiven år 2003 av Bokförlaget DN. Den är 183 sidor lång och indelad i korta, handfasta kapitel på tre till sju sidor.

Kapitlen är insorterade under fem huvudrubriker - "Kunskaper för rättrådiga", "Kunskaper om kärlek", "Paranormala kunskaper", "Kamp- och stridsteknik" och "Flyktteknik/Hur man kommer undan". Här får du lära dig allt från hur du klättar ner från klippor, klarar att bli slagen med en stol, driver ut spöken, överlever att bli överkörd av en lastbil, fångar vithajar, raggar på barer, hoppar genom fönster, får kontakt med de döda, klarar biljakter, kollar om någon har varit inne i ditt rum olovandes medan du varit borta, överlever titelmatcher i boxning, kommunicerar med utomjordingar, överlever hopp från flygplan utan fallskärm, avväpnar skurkar, dansar "dirty dancing", tar dig ur handfängsler, förhör misstänkta, mm. Kort och gott - allt vad moderna actionhjältar förväntas kunna utföra!

Stilen är kort, koncis och lätt humoristisk med filmcitat och tydliga illustrationer och figurer för att tydliggöra allt som beskrivs i texten på alternativa sätt.


Jag kom aldrig riktigt in i boken - vilket kan bero på att jag inte var på något humoristiskt humör när jag läste den - så jag är lite besviken. Jag hade liksom hoppats på något mer.


På länsbiblioteket i Östersund var den insorterad under "Budo" (bibliotekskategori "Rbi"), vilket jag finner mycket märkligt. Av alla råd i boken så är det möjligtvis ett eller två kapitel som kan hänföras från budoarterna, resten är något helt annat (förvisso kan jag förstå att den inte är helt lätt att placera in i någon specifik kategori överhuvudtaget, men finns det ingen "Filmkunskap", "Diverse film" eller liknande kategori?). Kanske var det även denna "budobrist" som gjorde mig besviken. Jag hade helt enkelt fel förväntningar.


För den som tycker om actionfilm och vill läsa en lättsam handbok så skulle jag tro att den här boken är ett mycket bra val.

torsdag 19 mars 2009

Humorstaffett: Den sant katolska kyrkan

Disclaimer: Innan du börjar läsa inlägget vill jag understryka att detta är ett humorinlägg, och mitt bidrag till den humorstaffett som pågår i bloggosfären nu i fastetid, startad av Charlotte och Mackan. Så oavsett vad ni står på för sida i frågan som kommer att behandlas nedan, så ber jag er betänka att detta är ett humorinlägg. Ta inte detta som ett exempel på teologi - även om jag har försökt att hålla mig faktamässigt korrekt - varken min eller någon annans, leta inte efter dolda budskap eller tro på något annat sätt skulle vara seriöst i grund och botten - i taket eller väggarna, eller i centrum heller för den delen - utan detta är endast, enbart och för all framtid menat att vara ett humorinlägg, varken mer eller mindre! Nå, till sak:

*****

Den sant katolska kyrkan måste med nödvändighet vara den kyrka som förargar de absolut flesta kristna!


Varför det, kanske du frågar dig?


Jo, för den sant katolska kyrkan måste vara allomfattande - eller "allmännerlig" som det det heter med ett lite gammeldags ord - och i den meningen vägra sätta upp gränser eller på något annat sätt markera någon som utanför, vilket självklart skulle ta bort det allomfattande katolska med kyrkan.

Det andra kriteriet i allomfattande torde vara att inte bara vägra exkludera uppfattningar, företeelser och/eller människor, utan att även inkludera alla typer av teologier.

Det tredje kriteriet för det sant katolska är det samma som den första och andra, fast varför begränsa sig till kristna kyrkor? Det är ju så trångsynt! Alla måste ju ha lika chanser att komma till himlen. Mohammedaner, buddister, new agare och ateister måste självklart vara en del av det sant allomfattande!


Okej? Alla håller med mig så långt? Låt oss då ta en titt på en del svenska kyrkor och se vilka som kan tänkas kandidera för posten som "den sant katolska kyrkan":


Redan på den första punkt faller ett antal berömda kyrkor - som gärna marknadsför sig som "katolska" - bort som exkluderande och trångsynta. Häribland kan jag nämna några exempel som den romersk-katolska kyrkan (utesluter folk från nattvarden), pingst- och baptistkyrkor (godkänner inte barndop), frälsningarmén (firar inte dop och nattvard), m.fl.


På det andra kriteriet faller t.ex. missionskyrkan (för få rökelsedimmor) och de ortodoxa kyrkorna (för få kyrkbänkar) bort.


På det tredje kriteriet faller alla trångsynta "Jesus allena"-kyrkor och rörelser bort. Vilket ger att den enda kyrka som ens kan kvalificera på att göra något som helst anspråk på titeln är
...

*trumvirvel*


...Svenska Kyrkan - vår mest älskade och hatade kyrka!


Svenska Kyrkan har verkligen allt! Barndop och vuxendop, kyrkbänkar och ikoner, avskalad minimalism och överdådiga katedraler. Ideologiskt har den allt från karismatiska EFS och lågkyrkliga Bibeltrogna vänner till högkyrklighet och Laestadianer. Svenska Kyrkan erbjuder alltifrån Harry Potter-event och halvbudistiska meditationsgårdar till klassiska kloster till öppen förskola och scouting. Svenska Kyrkan utesluter inte någon eller något - inte ens den mest provocerande ateist - utan inkluderar allt och alla vare sig de vill eller ej...

*****

PS. Någon som har en bra översättning till "disclaimer"?

söndag 11 januari 2009

Guds lamm?

AKO hade hittat ett test på internet där man kunde se vilket sött djur man är. Själv är jag uppenbarligen ett lamm. Guds lilla lamm kanske...?

You Are A: Lamb!

lambPeaceful and gentle, lambs have been used in religious imagery for millennia. Lambs are baby sheep, an animal tended by shephards since the dawn of history. As a lamb, you tend to stay together in a flock and graze on grassy land. Lambs don't mind being led and tend not to go off on their own.

You were almost a: Duck or a Pony
You are least like a: Squirrel or a ChipmunkWhat Cute Animal Are You?

fredag 19 december 2008

Humor och allvar i kors-tågs-tider

Är det tillåtet att skämta om vad som helst? Och (kanske ännu känsligare) kan man skämta om VEM/VILKA som helst?

Dessa frågor kan man antagligen debattera i all evighet. Själv vet jag inte riktigt hur jag skulle vilja besvara dem. För visst tycker jag att man som princip ska kunna skämta om vad som helst, men samtidigt måste man vara väldigt finkänslig för om vad och med vem man skämtar ibland. Vi lever inte i den perfekta av alla världar!

Personligen föredrar jag alltid skämt med en mycket varm, godmodig underton jämfört med plumpa, billiga vitsar. Även om det på ytan - dvs själva orden - kan låta ganska hårt ibland det med, så tycker jag att det gör en stor skillnad om man skämtar om någon eller något man verkligen tycker om. Till exempel brukar mina korridorare skratta åt mig när jag kommer med ännu ett Jesus-/teologiskt skämt. Förhoppningsvis delvis för att de är roliga, men säkert också för att jag kan så många (efter ett år på bibelskola så har man hunnit avverka ganska många kan jag lova!).

För mig är det nämligen inget konstigt att skämta om tron. Gud tror jag oftast är den som har minst problem med skämt om den kristna tron. I alla fall inte så länge skämten är varma och godmodiga. Skämtar man om Gud bara för att häda Honom, så tror jag kanske inte att Han är lika uppskattande. Fast för att kunna bedöma varför man skämtar om tron kanske man behöver - om än inte vara Gud Fader själv - så åtminstone känna personen någorlunda väl.

Vad har då allt detta med kors-tåg och ekumenik att göra?

Jo, jag började skämta lite med Charlotte Therese angående katoliker vs. protestanter på hennes senaste bibelblogginlägg. Nu känner jag henne till viss del, så jag var rätt säker på att hon skulle "ta det på rätt sätt". (Och inom parentes: Ärligt talat - hade jag inte tyckt bra om henne, mina andra katolska vänner och Katolska Kyrkan som sådan - så hade jag aldrig vågat mig på att skämta om dem. Antagligen hade jag då - som så många andra protestanter - gått in i polemik och debatterat mot dem, snarare än att skämta om dem. Nåja, slut på parentes). Och visst skämtade hon tillbaka! Samtidigt kände hon det tillslut som om det var nödvändigt att påpeka att vi bara skämtade. För att undvika missförstånd.
_
Och visst, missförstånd uppstår lätt kring det skrivna ordet - ja, redan användandet av ordet "kors-tåg" har ju förorsakat en hel del missförstånd - när man inte hör tonfall bakom uttalanden och ser gester och minspel som hör till.
_
Men måste vi sluta skämta bara för att vi riskerar missförstånd? Skulle vi ens vilja ha en sådan enhet där vi inte vågar skämta med varandra? Jag är tveksam. Vet inte ens om jag skulle tro på en sådan enhet. Skämt hör varma, djupa gemenskaper till. Internhumor är viktig! Men allvaret bakom skämten är också viktig! Det handlar om förmågan och förtroendet att kunna påpeka skillnader mellan mig själv och "den andra" utan att känna att man riskerar att försinka den ekumeniska dialogen med ett decennium eller så. Äkta enhet och vänskap tål att konfronteras med olikheter, oavsett om det är förpackat i skämt-format eller sagt på djupaste allvar. (Bara för att undvika missförstånd: Härmed dock inte sagt att jag "anklagar" katolikerna på något sätt vad gäller urvalet av skrifter ingående i Skriften, vilket var vad vi skämtade om, ifall någon gjorde sig omaket att läsa det. Vad gäller "allvaret bakom" skämtet i detta fall - om jag ska krysta fram något - skulle kunna vara att somliga katoliker gärna lyfter fram urvalet av skrifter till Skriften som ett bevis på Katolska Kyrkans renlärighet och förmåga att lyssna in Guds vilja osv. Men som sagt var, en framkrystad förklaring).