Att använda snooze-knappen på väckarklockan är som att falla för en frestelse.
- Det verkar väldigt underbart - precis vad jag behöver! - för stunden...
- ...men ger ingen varaktig tillfredsställelse i längden.
- Båda tyder på dålig självdiciplin...
- ...åtminstone sett utifrån (dvs av en som inte kämpar med samma problem)!
- Och halva dagen går åt att göra ingenting...
- ...så att jag orkar sitta uppe långt in på natten och göra ingenting då heller...
- ...vilket gör att jag inte orkar gå upp när väckarklockan ringer morgon efter...
- ...utan återigen förfaller till snoozandet.
2 kommentarer:
Jag har aldrig förstått hur man kan använda snooze-knappen!! Det är en styggelse i min värld, ungefär som att börja dagen med att bli chockad tio gånger. Huvva! Kanske det är därför som mitt undermedvetna väcker mig strax innan väckarklockan ska ringa, för att jag ska slippa börja dagen med en känsla av kaos. :)
AKO:
Låter som om vi är överens! Så mycket förstörd sömn som snoozandet leder till.
Å andra sidan - vaknar jag långt innan väckarklockan så brukar jag bli rätt besviken på mig själv...
Skicka en kommentar