Återvänder lite till ämnet "vad är katolskt" en kort stund. För jag tror ingen tänker bestrida ens för en enda sekund att bilden ovan är väldigt katolsk. Eller ja, åtminstone inte bestrida att rosenkransbönen är ett väldigt katolskt fenomen. Men jag gillar den ändå. Bilden alltså. Den visar som få andra bilder på detta med gemensam bön.
Här på bloggen har jag flera gånger publicerat bilder som jag tycker väcker bön. Vackra och meditativa bilder. Men när jag söker efter bilder av bön, av bedjande människor, så tycker jag att väldigt få bilder visar upp vad jag söker. Antingen så blir de "opersonliga" genom att enbart visa något ljus och ev en bibel. Eller så blir bilderna antingen oengagerade eller överdrivet pretentiösa (åtminstone för den som inte var med och kan historien kring bilden). Eller så "hänger de ut människor" på ett sätt jag inte är bekväm med när det gäller att "låna" bilder till bloggen.
Men sist jag var ute och letade efter just en bild av bön så hittade jag bilden ovan. Tyvärr så passade den inte särskilt bra till just det inlägget jag skrev då, men då jag gillade bilden skarpt så sparade jag länken i "arkivet för opublicerade blogginlägg". Inte för att jag visste vilken, när eller ens om jag skulle få användning för den. Men det kan ju vara bra att ha!
Fast ju mer jag har tänkt på det nu när jag nu har gått igenom och rensat lite i ovan nämnda "arkiv" så har jag insett att sannolikheten att jag kommer att skriva ett inlägg som matchar bilden är inte så stor. Rosenkransbönen ingår liksom inte i den frikyrkligt protestantiska bönetraditionen. Jag känner mig ibland förvisso kanske ganska katolsk i vissa frågor för att vara protestant, men när jag umgås med mina katolska vänner så inser jag hur protestantisk jag ändock är i grund och botten. Så nu fick det bli ett foto-inlägg istället. Hoppas ni gillar bilden lika mycket som jag gjorde!
8 kommentarer:
Bilden är jättefin och värmer ett katolskt hjärta! Tack!
Nej, sannolikheten att du ska skriva om hur mycket du gillar att be rosenkransen är kanske inte så stor... ;)Men hur skulle en bild på protestantisk bön kunna se ut? Jag får bara en bild i huvudet när jag tänker på hur en protestant/frikyrklig ber. Katoliker är lätt: en rosenkrans, en monstrans, en bild på Jesus eller ett helgon, någon som betraktar den lidande Kristus på Korset. Nu är ju jag katolik och har naturligt fler associationer till katolska fenomen, men är det bara min okunskap om andra kyrkor som gör att den enda bilden jag får i huvudet är frikyrkliga som ber högt med lyfta händer? Knäppta händer är en annan bild jag fick precis nu, fast den är ju lika mycket katolsk...
Bön är svårt...
Protestantisk bön kan vara mycket. Men hur det kan definieras är svårt. Det kan vara allt från att be mässan, till att kanske vanligare be karismatiskt (och allt däremellan).
Min partiska uppfattning är dock att protestbön kan bli väldigt torftig och endimensionell bön. Katolsk dito kan ibland höja sig till att innefatta tillbedjan... Men framförallt fins det en oerhörd mångfald; karismatisk, kontemplativ, eukaristisk, meditativ, tidegärdsk, helgonförbön, vördnadsfull, innerlig, mariansk osc men alltid centrerat kring en tunn hinna bröd som döljer den levande Gud!
Men bön kan vara svårt ändå...
Teija:
Förstod nästan att du skulle gilla den :)
Ja, du... *tänker efter* Som sagt var så är nog knäppta händer det vanligaste inom protestantismen också. Kanske över en bibel (se t.ex. bilden på http://nallemaja-jg.blogspot.com/2010/09/missionskyrkan-att-bedja-sig-samman-for.html). Och så sträckta händer i lovsång, precis som du nämner. Öppna, mottagande händer, vid välsignelsen och nattvarden. Handpåläggning vid förbön. "Hemgruppsbön" när man sitter i en ring och ber, kanske någon spelar gitarr. Gospel. Frälsarkransen. Tända ett ljus. En fridsam kyrka eller på en sten i skogen. Psalmsång. Och så vidare.
När jag läste bibelskola så pratade en av våra lärare om att de i hans kyrka ibland pratade om "de fyra händerna":
- de öppna, mottagande händerna,
- de knäppta, bedjande händerna,
- de lyfta, tillbedjande händerna och
- de utsträckta, tjänande händerna.
Annorzzz:
Ja, du är nog partisk. :)
Många av de där exemplen finns som protestantiska böner också. Ja, tom Maria- och helgonböner förekommer (vilket du säkert känner till om du varit högkyrklig innan du konverterade), även om det är ovanligt.
Vad gäller det "torftiga" och "endimensionella" i protestantiska böner kontra katolsk bön så kan jag ju bara jämföra med de gånger jag har följt med mina katolska vänner till mässan. Och jag måste säga att det känns, sägs och låter ungefär lika på båda ställena. Men som sagt var, har ingen djupare erfarenhet av katolsk bön så jag erkänner att jag mycket möjligt kan ha missat någon dimension där.
Ja, jag är partisk. :-)
Och visst kan en protestantisk högkyrklig mässa vara lik en katolsk. Men generellt sett är det nog de lutherska värkande sinnena "baken" och "örat" de som aktiveras först och längst.
Jag tror det finns ett djupare böneliv - inte minst bland ordnarna - inom katolicismen. Och den eukaristiska tillbedjan och betoningen är unikt katolsk...
En vanlig missuppfattning bland frikyrkliga prostestanter är katoliker inte ber särskilt mycket men det kan ju inte vara fel. Den heliga mässan i sig innehåller väldigt många böner, de flesta till Gud genom Jesus Kristus, men även att man ber om helgonens förböner..förböner är det väldigt mycket och man ber för namngivna personer i församlingen som har dött eller är svårt sjuka. Angående rosenkransen så är det flera indiska katolska studenter här i Borlänge och den kvinnliga av dem ber under en betydande del av mässan rosenkransen..
Annorzzz:
Visst kan de högkyrkliga mässorna likna de katolska mässorna, men även vanliga "standardkyrkliga" högmässor i Svenska Kyrkan påminner väldigt mycket om katolska högmässor.
Men å andra sidan kan jag tänka mig att det beror på vilken utgångspunkt man har om man instämmer i det. :P
Att klosterfolk har tid att utvecklas i sitt böneliv är väl inte så konstigt? Vore väl snarast väldigt illa annars...
Jonas:
Att be rosenkransen under gudstjänst är väl ändå fel tillfälle? Var bön har sin tid!
Johanna, jag tyckte att det var konstigt att be den även när mässan hade börjat (och inte bara innan vilket är vanligt och förekommer i organiserad form). Samtidigt finns det väl saker som är mer fel i så fall, som att bara sitta (om man inte har något medicinskt hinder) under nattvardsbönen. Svårt att se att man kan be för mycket..men det är klart att det är väl svårt att be rosenkransbönen om man behöver använda bägge händerna, som när man blandar ihop en mixtur på apoteket.
Skicka en kommentar