...eller "Det går i cirklar"Jag diskuterade den Kristna studentrörelsen i Sverige (Kriss) för några dagar sedan med en av mina frikyrkliga vänner som är engagerad i Kriss Uppsala (även kallad Unitas och Universitetskyrkan). Han konstaterade att Kriss har fått ett rykte om sig att vara vänstervridet, liberalteologiskt och homofilt, och att lokalavdelningen i Uppsala till och med hade fått kritik för att de inte var lika "radikala" som den nationella rörelsen på dessa punkter.
Det tyckte han var synd. Kriss säger sig själva vilja vara en ekumenisk rörelse för kristna studenter, men i och med detta rykte så väljer många högervridna och/eller konservativa kristna att söka sig till andra kristna studentföreningar istället, samtidigt som de som är vänstervridna och liberala söker sig till Kriss just för att finna likasinnade. På så sätt blir det sant att Kriss är liberalt och vänstervridet - oavsett om det var en fördom eller verklighet från början. (Och att jag skriver detta lär väl knappast minska folks associationer/fördomar om Kriss).
Vad är hönan och vad är ägget? Vad är från början en fördom som sedan besannades och vad var sanning från början och blev sedan likt en fördom?
På samma sätt kan man resonera kring många andra kyrkor och samfund. De som gillar att jobba med hemlösa á la Frälsningsarmén söker sig till Frälsis, de som gillar högljutt tungotal och karismatik söker sig till Livets Ord eller Pingst, de som gillar scouter och "social kristendom" söker sig till Missionskyrkan, de som gillar lättsam förkunnelse och anonymitet söker sig till Svenska Kyrkan, de som gillar konservatism, liturgi och dogmer söker sig till Katolska Kyrkan, osv.
Nu säger jag inte att alla enskilda medlemmar i dessa samfund och organisationer uppfyller dessa "sanningar", men att fördomen/ryktet i sig får folk att välja kyrka utifrån var de tror att de passar in/trivs bäst. Och så fortsätter kristenheten att vara splittrad generation efter generation, inte för att vi skiljer oss åt teologiskt utan för att vi vaktar vår egen nisch, vår egen kultur och framförallt vårdar våra fördomar om att "de andra är nog inga riktiga kristna"!
7 kommentarer:
Personligen tror jag - som jag vädrat förut kanske - att det handlar om man vill underordna sig Guds vilja eller hellre vill göra det som köttet önskar.
"de som gillar konservatism, liturgi och dogmer söker sig till Katolska Kyrkan" tror jag är en grov felbedömning. De flesta skulle nog snarare påstå - inbillar jag mig - att Gud hann ikapp de, d.v.s. Katolska Kyrkan tar i det närmaste och predikar och står för något så pass radikalt och främmande i dagens Sverige som det som står i Bibeln.
Däremot tror jag förstås det är viktigt att möta andra människor som har en annan övertygelse - eller ingen alls kanske - och kan testa de argument som man har.
För Sanningen tål att testas, den tål kritik men står där den står och förblir Sanningen.
Undrar vilka som söker sig till Sv Baptistkyrkan till skillnad från Pingst? Apropå..
Ja vad är Hönan och Ägget..känner för lite till om Kriss historia, men nog har det skett en utveckling åt det exklusiva hållet, får man säga. De som säger sig vara inkluderande exkluderar ju samtidigt dem som har en annan uppfattning om saker och ting. De som med sin tro exkluderar, enligt de inkluderande, får inte vara med eftersom de exkluderar.
Ett näraliggande exempel har vi i fackföreningsrörelsen inom LO. Som LO-medlem skänker du med din fackavgift pengar till det Socialdemokratiska Arbetarepartiet (förut var det till och med kolleketivanslutning). Du har ingen möjlighet till lägre avgift om du är t.ex. kommunist, eller folkpartist. Som svetsare har du också svårt att gå till något annat fack (ja Syndikalisterna kanske inte är ett alternativ för så många) utanför LO. LO-toppen säger att medlemmarna har bestämt att det är så, det vill säga LO-kongressen. Hur stor chans har moderater och andra att få såna fackliga poster att de kan representera på LO-kongressen, komma i majoritet och ändra på detta med skatten till sossarna..
Man kan ju undra hur många leastadianer som kan komma i fråga för förtroendeuppdrag i KRISS..
Minutz3:
"...predikar och står för något så pass radikalt och främmande" och detta inkluderar du inte i "dogmer"?? Tillåt mig att ställa mig frågande. Förvisso ställer sig flera frikyrkor jämnsides med KK i många moral-dogmatiska frågor, men KK kan i detta fall vifta både med Bibeln och Katekesen för att slå in dogmerna i huvudet på folket.
Vad gäller det konservativa så tycks de flesta katoliker tycka att Traditionen är bra, och de som försöker få till förändringar får vara beredda att utstå mycket skarp kritik.
Att katoliker gillar det liturgiska kanske är den största friheten jag tog mig, men det är inte många andra ställen där traditionella latinska mässor, mässhakar, ad orientem/versus populus, m.fl. liturgiska delar dissekeras och upphöjs/förkastas så som bland katoliker - iaf om nu bloggosfären är representativ för dem katolska sfären i Sverige.
Jonas:
Baptisterna kanske tydligast illustreras genom sina stora namn som Martin Luther King, Jimmy Carter, Al Gore, m.fl. Dvs frihetskämpar, rättighetskämpar, miljökämpar, osv. Pingst har förvisso LP-stiftelsen (missbruksvård på kristen grund), men i övrigt är de mycket mer enkelspårigt missionsinriktade där baptisterna är mycket mer för individens egna fria val.
Bra exempel med LO. Kände inte till detta.
Min poäng var dock att så länge vi är splittrade så kommer vi kunna fortsätta vara uppdelade i fraktioner. Det är endast när alla är tillsammans som vi kan börja ställa krav på och förhindra att grupper/samfund gräver ner sig i varsitt dike (och tackar Gud för att de inte sitter i det andra diket!).
Ja visst är det så Johanna, därför ska vi ju ta alla tillfällen i akt att manifestera enighet, som vid Jesusmanifestationen och på det sätt som sker inom Oasrörelsen där katoliker, frälsningsarméofficerare, och lutheraner står sida vid sida och tillber Gud eller blir smorda med olja (ja iallafall gäller det Fader Cantalamessa vid Oasmötet i Katarina kyrka, något för övriga katoliker som frekventerar denna blogg att ta efter).
Tror det beror väldigt mycket på hur stor rörelsen i fråga är. I ett kompisgäng fungerar gruppdynamiken helt annorlunda än i LO t.ex.
I Sverige hänger nog den katolska identiteten mycket ihop med konservatism (åtminstone bland konvertiter) medan Svenska Kyrkan har historia av att gå statens ärenden, Missionskyrkan växte fram tillsammans med övriga socialt inriktade folkrörelser osv.
F ö är detta alltid ett dilemma för oss som är socialt inriktade men samtidigt konservativa i moralfrågor. Traditionen och Skriften är med oss läromässigt, men tyvärr tycks det inte göra något större intryck annat än i klosterlivet...
Vill också tacka för senast! :) Vi sågs ju ingen längre stund och tyvärr hade jag inte riktigt ork och tid att komma ut till dig på måndagen med J&J, men det var trevligt att träffa dig. Det känns som att din blogg ger en ganska bra bild av hur du är, på ett positivt sätt! :)
Lycka till med flytt och praktik. Hoppas att du kan hålla liv i bloggen där med!
Skicka en kommentar