http://www.ncregister.com/daily/catholic-orthodox_unity_in_sight/
Är detta sant?! Åh! Vad jag önskar att det vore sant! Be att det är så, vänner. Be! Be under tårar, be under jubel. Dansa likt kung David, spela harpa, trumpet och klinga med cymbaler. Sjung Halleluja, Gud är god!
Ja, jag vet att den här nyheten nu börjar bli ganska "gammal" - två veckor - men läs den ändå!! Jag upprepar - läs!
10 kommentarer:
Jo nog krävs det böner, men vi är många som alltid ber för Kyrkans enande inte bara vad gäller de två storas.
Ryska Kyrkan må vara störst bland de ortodoxa, men kan knappast bestämma för de övriga ortodoxa kyrkorna eller den ortodoxa kristendomen som helhet, det har den inte mandat till.
Jag märker att filioque-frågan omsogsfullt uteslöts. Samt att det enbart diskuterades kyrko-o-världsligpolitik vad gäller den ryske patriarkens och påvens inställning.
Nej det kommer nog att ta ett bra tag till innan vi ser något enande.
Anneli,
Filioque frågan utesluts alltid vid samtal med de ortodoxa kyrkorna.
Varken katoliker eller de ortodoxa upplever längre att frågan är delande.
Filioque frågan är, i princip, död sedan 2003.
Se "The Filioque: a Church-Dividing Issue?"
Enbart Satan kan hindra enheten - och främst genom världsliga snubbeltrådar.
Anneli:
Jomenvisst. Att det bara är en begränsat enande det är frågan om och att artikeln är överdrivet positiv är jag väl medveten om. Men bara att faktiskt någon vågar skriva detta är ju ett tecken på att det finns strömningar inom kristenheten som gör det värt att inte bara tro mot alla odds utan att det faktiskt finns en reell chans och orsak till hopp.
Zoltan:
Tack för länken!
@Zoltan.Tala om för serber, assyrier, finnar medflera och kanske speeciellt för Patriarken av Konstantinopel att Filioguefrågan är löst!
Jag och ett antal andra är mycket angelägna, att få veta när och var denna för Kristi Kropp på Jorden omvälvande revolution inträffade????
Visst är det kanske bra att en Påven och en underordnad patriark försöker enas.
Men på vems premisser?
Det är Patriarken av Konstantinopel och Biskopen av Rom som skall enas då kanske deras folk följer dem om Den Helige Ande säger så.
Men allt detta kan vi endast stilla eller bullrigt bedja om-
Anneli,
Det finns en principiell överenskommelse mellan de amerikanska representanterna för olika ortodoxa inriktningar samt romersk katolska kyrkan.
Denna överenskommelse kan användas och utökas till de olika nationella ortodoxa samfunden i alla länder - om de vill.
Läs gärna länken jag gav.
Om man vill avsluta en konflikt, så krävs främst en god vilja.
Jag frågar mig efter din kommentar om den viljan finns...
Känns nästan som att försöka diskutera med Svenska f.d. Kyrkan - vem ska man tala med, alla verkar ju springa åt olika håll?
@ Zoltan
Jag tillhör än så länge svenskax kyrkan.
Den har stått ut med mig sedan min gammelfarmor ordnade till att jag döptes, vilket mina ortodoxt judiska morföräldrar inte gillade.
Däremot genomgår jag just nu undervisning, som så småningom förhoppningsvis, resulterar i att jag ansluter mig till finska ortodoxa kyrkan.
OCH jag har inte märkt, att allt det här Johanna och du uppmärksammat oss på skulle vara så där överdrivet revolutionerande..
Vilket det ju borde vara!
Anneli. Finska kyrkan lyder väl under Konstantinopel. Och den ekumeniske patriarken har historiskt sett varit betydligt mer positiv till återförening än ryssarna, som historiskt sett har varit den stora bromsklossen. Att de rysk-romerska relationerna nu blir bättre är oerhört betydelsefullt.
Vad gäller Filioque så har KK under ganska lång tid redan strukit det ordet i ekumeniska gudstjänster tillsammans med de ortodoxa. Påven kommer knappast låta det ordet stå i vägen för en återförening.
@JS
Naturligtvis önskar vi alla en återförening.
Det är naturligtvis hoppfullt när närmanden och diskussioner förs/sker.
Det jag dock tvivlar på är att denna glada omvälvning är nära förestående. Vi har om inte annat frågan om vilken potentat som skall betraktas som Kyrkans främste talesman. Påven eller Patriarken?
Vad gäller filioque med flera skiljaktigheter så går det nog inte i längden enbart att sopa dem under mattan.
Det är emmelerid ett gott tecken att romarna blivit litet mer flexibla, inte enbart mot sin äldre broder, utan även mot protestanterna, men tydligen inte vad gäller de övriga urhamla kyrkorna i Mallanöstern och Nordafrika.
Det är väl svårt att dra alla ortodoxer över en kam, det är som sagt stor skillnad på den ekumeniska patriarken i Konstantinopel och Moskvapatriarkatet....och de grekisk-ortodoxa erkänner tydligen inte dop i kyrkor som inte är ortodoxa...och sen har vi ju gammalkalendarikerna...där är det definitivt ingen återförening i sikte.
Skicka en kommentar