Det är snart åtta månader sedan (vad tiden går fort!) jag började blogga, och en mycket trevlig bieffekt (eller är det kanske snarast huvudsyftet, den åtrådda effekten?, om jag nu ska tänka i läkemedelstermer) är att jag har lärt känna ett helt gäng nya människor från vitt skilda sammanhang inom den kristna sfären. En del av dem - inte minst de som bor här i och runt omkring Uppsala - har jag haft förmånen att träffa IRL (förkortning från eng. "in real life", vilket översatt till svenska betyder "i verkliga livet", dvs ansikte mot ansikte, dvs inte på nätet) en eller flera gånger under året som gått.
Och på förra årets sista dag - dvs på självaste nyårsafton - fick jag chansen träffa ytterligare två bloggare. Sleepaz och Johanna från Göteborg var på hastigt Uppsalabesök, bland annat för att besöka Livets Ords nyårskonferens. För att utnyttja den tid som var oss given så effektivt som möjligt sammanstrålade vi med Charlotte Therese i St Lars (dvs katolska kyrkan i Uppsala) eftersom hon skulle på mässan där samma förmiddag. Vi hade annars pratat om att fika ihop, men men, vad gör man inte för att få till en träff när folk är upptagna på olika håll under en mycket begränsad tid... Och det vore ju elakt av mig att behålla gemensamma bloggvänner för mig själv, som om jag hade något emot att besöka Katolska Kyrkan. Väl där blev vi tre protestanter dock också kvar på den katolska mässan och plötsligt dök även Johan och Johanna Stenberg upp till mässan, hemma igen efter en sväng till grannlandet i öster. Ni kan ju tänka er själva - tre bloggande Johannor på samma ställe - förvirringen kunde väl knappast bli större!
Att träffa Sleepaz och Johanna var mycket trevligt (självklart var det även trevligt att träffa J&J och Charlotte också, men er har jag ju sett förr). Synd bara att vi inte fick tillfälle till några längre samtal. Men vi får väl säga att vi har fikat innestående till nästa gång, eller...?
7 kommentarer:
Man skulle ju varit med...
St.Lars heter annars mentalsjukhuset i Lund. Gjorde det skäl för sitt namn? ;)
Mentalsjukhus har jag dålig koll på, men St Lars-kyrkor känner jag till åtminstone två. Delvis St Lars katolska församling här i Uppsala och delvis en svenskkyrklig församling (i Stockholmsområdet??). Huruvida St Lars i Uppsala gör skäl för namnet? Tja, innan församlingen flyttade in i nuvarande kyrka så låg den på St Larsgatan, vilket gav kyrkan dess namn. Svårare än så är det inte...
Huruvida sedan katolikerna är mentalt sjuka överlåter jag åt någon som känner dem bättre att svara på.
Ja det var synd att vi inte han prata mer. Men vi fick ju iaf träffas så. Int skall man klaga :)
Det får bli en längre pratstund nästa gång.
3 Johannor på samma bloggträff + en Johan! Hur stor är sannolikheten för det?
Kul!
Sleepaz:
Jo, det är huvudsaken. Och trevligt var det ju också som sagt var :)
Teija:
Bra fråga! Fast å andra sidan så hade jag tre Tove på min senaste födelsedagsfest, och det betraktar jag som ett lite mer ovanligt namn. Men då var vi ju förstås fler än 6 st totalt också...
Trevligt att ses, som sagt....
Tiden var ju väldigt knapp hur vi än hade gjort. Vi fick ändå en 45 minuters pratstund. Och det var nog någon mening med att det blev en "specialdesignad" mässa för våra långväga besökare... :-)
Chansen är väl närmast 100-procentig att vi alla ses här igen (eftersom allas vägar finns i eller bär till U-a).
Men - planera gärna in ett längre besök nästa gång!
Charlotte:
Japp det var ett späckat schema för våran del. Hoppas vi stannar längre nästa gång, vill se mer av Uppsala nästa gång. Vi han dock med en visit till Domkyrkan denna gången, som jag visst glömde skriva :)
Det var föresten fina kort som ni tog på oss. För min del så är det inga problem om någon vill lägga upp bilden på sin blogg.
Skicka en kommentar