måndag 19 januari 2009

Välkommen Tindra

Vid 22.30-tiden igår (söndag, 18 januari 2009) hände det något fantastiskt: Jag har blivit moster!! För första gången.

Tänkte därför att ni kunde få passa på att dela med er av era erfarenheter och fördomar kring mostrar.

Jag och min pappa diskuterade det här för ett tag sedan.


Han tyckte att mostrar var:

- frikyrkliga (gamla) tanter

- med knut i nacken


Jag tyckte att mostrar var:

- lätt överviktiga

- som handarbetar

- och bakar massor med kakor och bullar och så vidare


Ja, det där med bakar mycket kunde han också hålla med om.


Vad säger ni nu om detta? Är det så här mostrar är, eller har ni helt andra fördomar och erfarenheter? Dela med er!

6 kommentarer:

Jacob Hjort sa...

Grattis!

Att konstant vara lite efter i utvecklingen är väl en mosterlig uppgift. Alltså prata om den näst senaste grejen. Eller relatera till en som om man var lite yngre än vad man var.

Annars är moster något jag har mycket positiva associationer till.

Anonym sa...

Grattis! Och vilket vackert namn på barnet.
JAg har inga mostrar eftersom min mamma är enda dottern. Själv är jag faster sedan ett antal år. Och naturligtvis helt ute...

Teija sa...

Grattis moster!

Johanna G sa...

Tackar!

Excelsis:
Tackar... Tror jag. Är inte helt säker på att det var helt snällt sagt :P

Men å andra sidan så har jag nog aldrig haft ambitionen att vara "inne" - oavsett om det gäller mat, musik, kläder, eller något annat, så jag kanske uppfyller det kriteriet alldeles utmärkt?

Anonym sa...

Jag kommer aldrig att bli moster av den enkla anledningen att jag inte har någon syster, men faster är jag fem gånger om just nu, kanske det blir fler gånger. Av någon anledning låter mostrar som trevligare än fastrar, i alla fall i mina öron. Vad kan det bero på?

Grattis till mosterskapet förresten! Det är en höjdare att få syskonbarn tycker jag! :)

Johanna G sa...

AKO:
Intressant att du säger det! För precis så har jag också tänkt!! Jag skulle kunna försöka gissa att det måste vara något vi har fått med oss från film/TV från ungdomen. Elaka fastrar med hårda nypor, snorkig (överklass?)uppsyn i svarta klänningar med hög hals och elaka ögon... Läskigt värre!

Nu har jag inga fastrar, bara en farbror, men jag har möjlighet att bli faster. Fast jag hoppas min bror väntar några år till innan han "sätter igång produktionen".