torsdag 14 maj 2009

Andy: Ser du mig?

I anknytning till inlägget om att våga föra dialog med dem som är "utanför", vill jag uppmärksamma en berättelse som berörde mig djupt, även om den har några månader på nacken vid det här laget:

Ser du mig? av Andy

Läs och bli berörd!

2 kommentarer:

minutz3 sa...

Det var mycket intressant läsning, och jag håller med om det mesta. Samtidigt är det ju svårt i dagens samhälle, man läser ju om människor som blir knivskurna av ingen anledning alls, så om en person dessutom verkar desperat och påverkad...

Dessutom behöver vi kyrkan.
Vi behöver själva nåden också, som vi får i sakramenten såsom Eukaristin och Försoningens Sakrament (bikten). Vi behöver vägledning hela tiden för att inte själva komma på avvägar, därför behöver vi nog minst gå i Kyrkan en gång i veckan, för att inte bara ta emot Guds övernaturliga gåvor men kanske också få höra en god predikan som kan hjälpa oss att komma närmare Gud, att bättre följa Honom.

Tyvärr är vi ju inte precis som Jesus, utan är själva betydligt mer utsatta och lättlurade in i frestelse. Därför kan nog inte alla av oss verkligen umgås hela tiden i det allra mörkaste delarna av tillvaron.

Johanna G sa...

Som sagt var tänktvärt. Och nej, det ena behöver inte utesluta det andra.