Frälsarkransen (6) - Ökenpärlan

Detta inlägg ingår som en del av en fristående serie inlägg, baserade utifrån pärlorna i Frälsarkransen. Tidigare inlägg: Introduktion, Gudspärlan, Första tystnadspärlan, Jagpärlan, Doppärlan och Andra tystnadspärlan.

"Det egna jaget dör aldrig under ljuvliga förnimmelser och hänförda hallelujarop." /Emil Gustafson (närmare presentation här, eller se wikipedia direkt).

Ökenpärlan talar om prövningarna i livet. Här är allt torrt - snustorrt! - och inget liv är inom synhåll. Sanden och dammet yr oavsett vad du försöker ta dig till. Och även om allt ser likadant ut så vet du att du måste resa dig upp och börja gå åt något håll, tillslut kommer du komma ut ur öken eller åtminstone till en livräddande oas. För du vet att du skulle vara ohjälpligt förlorad om du blir sittande likgiltig och orklös mitt ute i öken. Att gå i blindo må vara en dålig lösning, men den innehåller i alla fall ett uns av hopp om frälsning.

_

En annan sak som är lika säkert är att du inte vinner något på att få panik och slösa krafter i onödan. Nej, oavsett vad du gör, så gör det lugnt och metodiskt. Har du riktigt tur så har du en beduin - en vägvisare som är hemma i öknen - till hands. Har du inte det? (Å andra sidan, hade du en beduin till hands så skulle du INTE vara vilse till att börja med!) Be i så fall Gud att Han i sin barmhärtighet sänder dig en fortast möjligt!, och börja sedan gå. Det är din säkraste chans att klara dig levande ur öknen!

Livets prövningar kan komma oväntat eller smygande, de kan vara självvalda eller oundvikliga, lätta eller livsavgörande, korta och långa, vardagliga eller unika. En sak är i alla fall säker - ingen öken är den andra lik! Det finns sanddyneöknar (den klassiska barnboksvarianten) och klippöknar, saltöknar och ravinöknar (wadis). Ja, till och med delar av Antarktis räknas som öken, då definitionen av öken är "ett landområde som har mycket lite eller ingen nederbörd, under 250mm/år och därför också har mycket lite eller ingen vegetation" (källa: wikipedia), och därför inte behöver innehålla så mycket som ett enda sandkorn överhuvudtaget.

Ökenpärlan tillhör en av mina favoritpärlor, vilket kanske inte är så konstigt eftersom det inte finns något jag beundrar mer än människor som lider fysiskt - av sjukdomar, förföljelse, osv - och ändå står upp för och förtröstar fullt ut på Gud. (Att jag sedan även beundrar Peter Halldorf och kan lyssna i timtal till hans berättelser om ökenfäderna gör ju inte saken sämre!)

_

Utan Ökenpärlan och Nattens pärla skulle Frälsarkransen bara presentera ett ytligt, framgångsrikt liv. Ett ofullständigt, ja till och med ett stympat liv! Det verkliga livet är inte något deliriumtöcken där man ständigt ska vara hög på lycka, framgång och omgivningens beundran. Det verkliga livet är fullt av den stillsamma, målmedvetna strävan. Saker jag bara måste lära mig leva med. Jag behöver öknen för att kunna urskilja vad som är viktigt och lära mig uppskatta det fullt ut. Till på köpet lär jag mig tålamod, förtröstan. Tillit, förtröstan och tålamod. "Vad som mig än händer är mitt liv uti Guds händer..."