Utifrån gårdagens ganska lättsamma inlägg, Wii pray, kanske det kan vara bra att även försöka ta med allvaret i det som sägs i cartoonen: Hur ofta anser vi oss själva för upptagna för att be?!
Nog är det lätt att inbilla sig att de enda som har en chans att kunna komma upp över "hedning"-nivån är bönetanter och klosterfolk (och eventuellt en och annan präst/pastor, men det är mer tveksamt och definitivt inte allmängiltigt) - folk som inte har något annat för sig än att just be! Som om bön var något vi skulle kunna vänta med tills vi blir pensionärer. Eller att bönen skulle tvinga oss att flytta in i kyrkan, utan vare sig möjlighet till sömn eller annat "världsligt". Ser vi inte själva hur dåligt detta rimmar med Paulus uppmaning om att "Be ständigt!" (1 Thess 5:17), en uppmaning riktad till hela församlingen, inte bara några gå "extra andliga" personer?!
Eller är det kanske snarare så att vi har missuppfattat vad bön är? Vad själva begreppet "bön" rymmer? Skulle bön kunna vara något annat än att sitta still i kyrkbänken med knäppta händer? Finns det någon annan variation till detta än att stå upp och sjunga lovsång med lyfta händer? Kan det till exempel vara en bön att äta frukost? Eller en bön att plugga? Betala räkningar? Diska, sova, åka på semester, osv? Dvs kan själva görandet av allt detta och mycket mer, dvs kan hela vardagen, vara själva bönen (och nu menar jag inte att man varvar dessa aktiviteter med bön i en cykel med först 14 min plugg sen 1 min bön för att ta ett drastiskt exempel, utan att de där 14 min plugg är lika mycket bön som den där sista minuten)?
På något sätt tycker jag att det känns lättare att tänka att "ge allmosor" och "vårda sjuka" skulle kunna vara en bön (dvs aktiviteter jag gör för någon annans skull, aktiviteter som "flödar ur mig till någon annan") än när jag sitter och pluggar (kunskap ska inhämtas och fås att "flöda in i mig" - och helst stanna där!). Kanske kan även frukosten kännas mer bönelik när jag väljer ekologiska och rättvisemärkta produkter - val som syftar till att "vårda skapelsen" och göra livet bättre för någon annan. Men om mitt mål ska vara "Be ständigt" så måste även det "själviska" pluggandet vara en bön i sig. Hum...
7 kommentarer:
Jag kan verkligen rekommendera det anonyma verket "En rysk pilgrims berättelser" för en djup resa in i den ständiga bönen. Om man kan stå ut med några osmakliga antisemitiska uttalanden i boken, så innehåller den mycket matnyttigt även för den moderna människan.
Allt gott!
Välkommen hit! :)
Tack för tipset! Jag läste om just den boken i Tidskriften Pilgrim tidigare i somras, och jag måste erkänna att jag blev rätt sugen på den. Nåja, allt sådant får anstå till efter att jag har fått pengar igen. Fattig student och slutet av sommaren är en dålig kombination...
Hej Johanna,
Boken är inte så dyr, den koster 39:- tror jag på bokus. Annars har jag själv precis läst den, och du är välkommen att låna den om du vill.
Välkommen hit du med!
Det vore verkligen schysst om jag fick låna den. Just nu har jag knappt pengar till mat känns det som, så inte ens 39 kr är överkomligt... *suck* Fast nu ska jag resa bort i några dagar, så jag ber att få återkomma i slutet av augusti, om det är okej?
Hej igen,
Du hittar min email under min presentation:
http://tinyurl.com/6degab
Så bara återkom när du har tid, och när du har lust att låna boken.
Tänker på vad Johannes Chrysostomos en gång skrev:
"Man kan be ofta och ivrigt till och med på torget eller när man ensam går på promenad. Också när ni är i affären för att köpa eller sälja, ja även när ni lagar mat – också då kan ni be.. "
Kefas:
Då säger vi så. Tack!
Tubbo:
Smart sagt!
Själv har jag gått och nynnat på Avalons "Oxygen" (tror jag iaf att det är) ett par dagar. Eller mer specifikt textraden "as close as breath is to life" - tänk om bönen kunde bli lika naturlig och enkel som att anadas...
Skicka en kommentar