onsdag 27 augusti 2008

"Saints and scholars" - om irländska kloster

Irland omtalas ofta som "the country of saints and scholars" ("landet av helgon och lärda", eller hur skulle vi översätta det till svenska?), och det syftar då tillbaka på den tid då Irland var ett land med kloster vid varje flodkrök (i det närmaste). Och kloster på den tiden var ju platsen för de lärde och fostrare av helgon. Det sistnämnda är förhoppningsvis fortfarande sant, även om det numera finns sekulära läroplatser som skolor och universitet. Och boktryckarkonsten har ju som bekant gjort böcker och därmed kunskap tillgängligt för alla, vilket inte var fallet innan dess.

När jag var på Irland sprang jag på tre kloster, två ruiner och ett levande. För att förvirra lite extra tänker jag omnämna dem i motsatt ordning till jag besökte dem, hoppas ni står ut ändå:

Det sista av dessa tre var en anonym ruin i en liten fiskeby norr om Dublin. Nu åkte jag bara förbi utanför med buss (guidad turistresa), och hade inte möjlighet att stiga av och undersöka platsen närmre, men kvar stod bara en förfallen kyrka (vad jag kunde se) - hur kan det ha blivit så? Jag menar - att klostret revs kan man ju skylla på reformationen, men själva kyrkan?? Var skulle lokalbefolkningen fira sin gudstjänst efteråt?

Det andra var Clonmacnois - kallas bl.a. för "mellersta Irlands största turistattraktion" - ruinerna av ett keltiskt kloster grundat av St Kieran (alt. stavning Ciaran) på 540-talet och som förblev ett levande, irländskt (dvs utan större inflytande från någon av de mer välkända fastlandseuropeiska ordnarna, t.ex. benediktiner, dominikaner och fransiskaner, något de är mycket stolta över) kloster i nästan exakt 1 000 år, innan det förstördes av naturens stormar och människors stormningar på 1540-talet. Bland dagens ruiner kan man se två rundtorn, tre högkors, en katedral och (åtminstone) sju kyrkor, en stor kyrkogård, osv. Ett slott och ett nunnekloster finns utanför området för munkklostret.

Clonmacnois blomstrade framförallt under 700-1100-talen, då mängder av värdefulla manuskript producerades och de tre irländska högkorsen restes. Under samma tidsperiod härjades klostret av inhemska kungar som lät mörda bröderna samt av vikingar som ett flertal gånger brände och plundrade klostret. Av högkorsen är "Cross of the Scripures" det mest välkända, vars sidor pryds - precis som namnet antyder - av olika bibliska motiv, t.ex. ett motiv av Jesus med Petrus och Paulus samt ett motiv av domedagen. Runt klostret fanns även en by/mindre stad med gissningsvis upp till 3 000 invånare.

Båda dessa kloster har förblivit ruiner trots att de irländska katolikerna återigen har makten på Irland, något jag måste erkänna att jag blir rätt förvånad över. Om man vill bygga upp sitt eget land igen, vill man då inte också bygga upp det som en gång i tiden byggde upp landet?

Det första av klostren, Kylemore Abbey, är ett benediktinkloster och drivs av nunnorna som internatskola för flickor. Om jag säger som så: jag tycker väl hela idén med internatskolor är lite suspekt - "småbarn" ska bo med sina föräldrar, inte på internatskolor! - men om jag hade haft möjlighet att läsa där så hade jag DEFINITIVT tackat 'Ja' utan att tveka en enda sekund! Så otroligt vackert!!

För att sammanfatta lite: jag såg inte speciellt många levande kloster på Irland, men kanske ligger dagens kloster på lite undangömda platser som turister inte passerar, så jag ska väl inte påstå att jag har någon direkt koll på antalet kloster egentligen. Men jag tror fortfarande inte att de är lika många som jag föreställer mig fanns där förr i tiden. För när man läser turistguider eller åker på bussresor så tycker jag att det finns klosterruiner överallt!

Inga kommentarer: