Bokrecension: Humoreller

"Humoreller" är en novellsamling av humoristiska noveller av författare från hela världen - från Decamerone till Selma Lagerlöf, från Mark Twain till Aziz Nesin, och så vidare - sammanställd av Gun Ekroth i Sveriges Radio P1. Totalt innehåller den 46 noveller av 45 författare, fördelat på 323 sidor.

Den här boken har jag faktiskt redan recenserat "till hälften", fast under en annan recension. Så här skrev jag då:

Låt mig göra en bekännelse innan jag börjar med själva recensionen: Jag är ingen novellmänniska. "Ur Mörkret" är min tredje novellsamling (dvs. den tredje som har kommit i min ägo, men den första som jag läser ut!). Det kanske egentligen är tydligare med en av de andra novellsamlingarna ("Humoreller", som jag håller på att läsa just nu), men på något sätt blir jag lika besviken varje gång. Jag sätter mig ner för att läsa en bok i godan ro och så har man knappt börja läsa innan novellen tar slut! Ska man då börja på en ny berättelse, med nya karaktärer och nya miljöer, eller ska man ha läst färdigt?! Jag blir lika rastlös av både ock. Jag vill ha långa böcker som jag verkligen kan sjunka ner i och försvinna bort från världen i ett par timmar. Minst!

Och ärligt talat - detta handlade betydligt mer om "Humoreller" än om "Ur mörkret" (vilket jag tyckte var en betydligt trevligare novellsamling).

Detta var i maj i år och redan då hade jag läst en ganska stor del - säg hälften? - av novellerna. Men det är alltså först nu som jag har läst ut hela "Humoreller". Delvis har fördröjningen berott på att jag har haft svårt att hitta något engagemang och sträckläst längre stycken, delvis för att jag har läst en novell nu, en novell då utan att känna något tryck att läsa hela boken i ett streck för att få ett sammanhang i det hela. För det är ju inget som direkt binder samman den ena novellen med den andra

Själva titeln "Humoreller" beskrivs vara en sammansättning av orden "humor" och "noveller". Vidare kan man ju återigen dela på ordet och då ställa sig frågan "Humor, eller?". Och visst är de flesta noveller lite småroliga, jag ler och fnissar lite, men inte är det så att jag viker mig av skratt direkt. Så kanske är det inte novellformatet som inte passar mig, utan att jag förväntar mig mycket mer av en bok med titeln "humoreller" än vad jag känner att jag fick ut av denna bok...