fredag 24 oktober 2008

Avundsjuka mellan bloggare

Tidningen Dagen presenterade för ett tag sedan en svensk översättning på "10 budord för bloggare" (se nedan), ett initiativ som från början kom från den Evangeliska alliansen i Storbritannien.

Detta föranledde mig en och bloggande kompis att ha en diskussion ("off blogg") kring avund mot andra bloggare. Eller mer exakt avundsjuka mot andra bloggares kommentarer och förmåga att få till en diskussion kring det de har skrivit (kanske närmast faller under punkt 10 - antalet kommentarer är kanske en undergrupp och ett mått på "besöksstatistik" - eller vad säger ni?). Att se någon vars blogg är mindre än hälften så gammal som sin egen ha mer än dubbelt så många kommentarer, nog svider det lite där inne trots allt.

Nu påstod min kompis att han var avundsjuk på att jag har så många kommentarer. "Har jag?", tänkte jag och fick genast upp ett antal bloggar som jag följer med betydligt fler kommentarer i mitt huvud.

Sitter jag alltså - omedvetet - och räknar kommentarer? Förväntar jag mig att de jag kommenterar hos (ibland känns det som jag står för nästan hälften av de senaste kommentarerna på vissa bloggar) ska kommentera tillbaka i lika hög grad i min blogg, så att någon form av "rättvisa" och "balans" ska uppstå? Känner jag mig tvingad att kommentera hos andra om de kommenterar hos mig? Nej, såklart inte. Eller...? På något sätt är det ändå så att jag känner att det blir lite pinsamt till och från att de bloggare som kommenterar mest hos mig kanske inte är de som jag själv kommenterar så ofta.

En av orsakerna till att jag tvekade lite att starta en egen blogg var just detta: "Tänk om det bara blir det tillslut ett narsistisk skådande i bloggstatistik? En avundsjuk räkning av kommentarer och sidträffar? Nej, säkrare att nöja sig med att skriva pappersdagbok istället". Men så föll jag dit (eller "hit" kanske mer exakt) och trivs bra trots allt. Ärligt talat - jag blir fortfarande förvånad över att folk läser, kommenterar och till och med bevakar min blogg!! Så speciellt är väl ändå inte det jag skriver, eller? Vem som helst skulle ju kunna ha gjort det...

Tio Guds bud för cyberrymden (på engelskt original här och här):
1. Du ska inte sätta bloggen framför din integritet
2. Du ska inte göra din blogg till en avgud
3. Du ska inte missbruka ditt alias för att synda anonymt
4. Kom ihåg sabbaten och ta ledigt från bloggen en dag i veckan
5. Visa högre aktning för dina bloggarkolleger än dig själv, och blås inte upp deras misstag
6. Du ska inte dräpa någon annans anseende, rykte eller känslor
7. Du skall inte använda internet till att begå eller tillåta äktenskapsbrott i din fantasi
8. Du ska inte stjäla en annan persons innehåll
9. Du ska inte bära falskt vittnesbörd mot dina bloggvänner
10. Du ska inte ha begär till din nästas besöksstatistik. Var nöjd med ditt eget innehåll

9 kommentarer:

RUDIE sa...

Fine bud det her da! Likte spesielt det fjerde. Skal gå inn for det. ;)

Jeg hadde et "sitemeter" å¨bloggen min i førsten, men så fant jeg ut at jeg ble så opptatt av hvor mange som leste den osv. Og kjente at jeg begynte å tenke ut en blogg som andre ville like. Men det ble helt feil. Jeg ønsker å skrive det jeg har på hjertet uansett hvor mange som leser den. Og de som har debatter, visst er man innom der flere ganger. Men det betyr ikke at de som skriver sjeldnere, men kansje mer oppbyggelig er mindre oppskattede. Det er fint en en blanding syns jeg.

Og blogging må først og fremst være for ens egen skyld og at man har noe på hjertet, om det skal holde i lengden tror jeg.

Bless!

AKO sa...

Bra inlägg, Johanna! Jag gjorde som Rudie och skaffade en sitemeter för att kolla hur många som gick in på min blogg och ägnade sedan mer tid åt att antingen oja mig över att så få kollade bloggen eller le för att det en annan dag var desto fler. Jag tog bort den och känner mig mer harmonisk igen. :)

Visst är det fortfarande roligt när folk läser vad jag skriver, det kan jag inte förneka, men det är inte det som hjälper eller stjälper min dag.

Charlotte Therese sa...

Jag skrev om detta för en tid sen...

http://katolskakyrkan.blogspot.com/2008/10/tio-bloggbud-och-en-gyllene-bloggregel.html

Men har sen dess beslutat mig för att inte bloggfasta på söndagar - eftersom det är en festdag, och då måste man ju få blogga om man vill... :-)

Det får helt enkelt bli naturligt tysta bloggdagar ibland.

Jag tycker inte att det mest intressanta med statistiken är antalet besökare (fast visst är det jättekul om det är många) - utan mest intressant är alla de olika håll folk kommer ifrån. Olika världsdelar, städer...

Och eftersom jag också är nyfiken på vilka religiösa/ickereligiösa sammanhang läsarna är från har jag nyligen lagt in en liten enkät. Verkligen nyfiken på hur du skulle svara - eftersom man bara får välja ett svar... :-)

Antalet kommentarer stämmer inte överens med hur läst en blogg är, har jag märkt. Många läser bara tyst utan att kommentera. Och det ger ju inte så mycket feedback till den som skrivit. Själv gillar jag kommentarer och samtal kring inläggen - men en del andra verkar inte bry sig.

Så jag vet inte om det finns någon anledning till avundsjuka mellan bloggare - vi är så olika, och bloggar av olika anledningar.

Men lite putt är jag nog för tillfället över att "skvalbloggar" får tusentals besökare - och såna bloggar som jag läser inte når upp till det på långa vägar - fast jag tycker att de håller så otroligt mycket högre kvalitet och skulle förtjäna det!

Men åter - syftet med bloggarna är olika. Och det är kanske sånt som inte kräver nån tankeverksamhet som gäller för de flesta?

Z sa...

Det svåra är när någon är extremt ytlig och får massor med kommentarer, eller....någon som har en massa åsikter som går stick i stäv med mina....då får man ta en paus och tänka:

Varför gnager detta? är det fel på den bloggen som jag anmärker på eller klämmer skon någon annanstans? är jag egentligen avundsjuk?

Det hjälper att kolla på fartmätaren så att man inte blir fartblind.

Men man behöver ju inte gilla precis alla ytliga och extrema bloggar bara för att inte riskera att kallas avundsjuk heller.

Speciellt 2:an, 5:an och 10:an var väldigt bra bud som jag ska tänka extra på. Den som skrev ihop dem måste vara en smart person, som verkligen lade handen på hjärtat innan.

En sak som kanske kunde läggas till som ett elfte bud, är att det är bra om man har humor, självdistans och kan ta lite kritik emellanåt.

Sleepaz sa...

Inser att jag jag brutit mot en del av punkterna.. :)

Jonas sa...

Låter ju som lite sandlåda när man seriöst är avundsjuk på att andra får mer kommentarer. Då är det väl dags att tänka på bikt och botgöring..Sen håller jag med också det som Rudie skriver, att nog är bloggen till för ens egens skull, om man sen får trevliga och intressanta kommentarer är det ju en bonus..

Johanna G sa...

Rudie:
De senaste två söndagarna har jag försökt gå in för att inte bara låta bli att blogga utan även för att inte läsa andras bloggar. Gick bra första veckan, men i söndags så blev frestelsen för stor... :S

Att bara skriva det man själv har lust med tror jag förvisso kan vara viktigt, men samtidigt tror jag också att det är viktigt att tänka på "Varför just en blogg? Varför inte en helt privat dagbok?" Bloggen är ändå ett kommunikationsverkyg mellan människor, så även om jag bara väljer att skriva om sådant jag har på hjärtat så skriver jag det för er andra på sätt och vis ändå.

AKO:
Tackar! Låter som ett gott råd att inte ha någon sitemeter i det läget :)

Charlotte:
Har svarat på din enkät nu. Men det var rätt klurigt måste jag ju erkänna. Överlåter dock åt dig att gissa vilken röst som är min... ;)

Och jag håller med dig om att statistik av alla de slag kring vlika som läser bloggen och varför (men det kanske man bara kan spekulera kring) kan vara jätteintressant, men samtidigt så - om jag känner mig själv rätt - är det en mycket stor risk för mig personligen att fastna i samma fälla som Rudie och AKO verkar ha gjort i början. Så jag tar det säkra före det osäkra!

Z:
Jo, det elfte budet vore nog önskvärt emellanåt! Och kan man inte ta kritik så kanske det kan vara ett läge att låta bli att blogga överhuvudtaget? Eller se det som en skola i att faktiskt lära sig att ta kritik!!

Men just femte budet skulle jag vilja formulera om till något i stil med att "Visa högre aktning för människor IRL och prioritera dem högre än bloggen - att man inte har en blogg är inte tecken på teknikfientlighet". Ingen fulländad formulering, men du förstår kanske principen? Därmed dock inget ont om bloggkollegor...

Sleepaz:
Har inte vi alla gjort det? Som sagt var "bloggsabbaten" tillhör inte mina starkare sidor...

Jonas:
Växer vi egentligen någonsin ifrån sandlådestadiet? Oavsett om det handlar om inkomst (vem tjänar mest), boende (vem har störst hus i mest attraktiva läget), familj (vem har snyggast make/pojkvän/maka/flickvän och mest väluppfostrade barn), eller något annat. Handlar det i slutändan inte alltid om att vilja ha "någon annans spade"??

Teija sa...

Hm, hade tänkt lägga in en sån där mätare. Har tänkt om nu. Tack för att ni hjälpte mig slippa det problemet!

När det gäller bloggfasta, borde det väl vara på fredag? Det är ju en dag för abstinens. Söndag är en dag för att umgås med Vår Herre och varandra.

Johanna G sa...

Teija:
Alltid trevligt att kunna hjälpa till (om så bara genom att erbjuda plats för andra att dela mer sig av sina erfarenheter på).

Bra fråga. Så har jag aldrig tänkt på det förrut. Mer tänkt att söndagen är en dag för vila och att försöka vara närvarande i nuet. En dag för att göra andra saker än de jag gör resten av veckan och tvärt om - en dag för att inte göra samma saker som jag gör resten av veckan (och du förstår skillnaden?). Får fundera vidare på det vid tillfälle.