För att sätta saker i lite perspektiv kan det vara på plats att citera vad jag skrev som kommentar till Zs blogg (en blogg jag för övrigt mycket varmt kan rekommendera för er som inte läser den än, det var en av de första bloggarna som jag hittade till när jag började läsa bloggar vid årsskiftet 07/08) två månader innan (faktiskt exakt två månader innan, den 8 februari) mina egna första inlägg:
"Har just kommit på detta med att läsa och kommentera bloggar. Började med att läsa någon kompis blogg och sen hoppat runt lite utifrån kommentarer. Tycker det är väldigt spännande och läsa vad folk tycker, tänker och tro. Ffa när folk tänker på liknande sätt som jag, men även till viss del de som tänker annorlunda, för det hjälper mig att inse vad jag själv tänker och tror. Men någon egen blogg lär det nog inte bli, föredrar en gammal hederlig (aka hemlig) pappersdagbok."Där ser man hur det gick med den saken... *skratt*
Om jag ska försöka mig på en utvärdering så var (och är fortfarande tror jag) min ambition när jag började att blogga att skriva om efterföljelse (i betydelsen "kristen efterföljelse" dvs "att följa efter Kristus"), något som jag ofta tycker saknas i den kristna debatten (som mest verkar handla om antingen 1: "Frälsa nya människor - tips och råd", 2: "Homosex - vara eller ickevara", 3: "Gud älskar alla människor, det spelar ingen roll vad du tror" eller 4: "Följer du inte dessa regler och bekänner dessa trossatser så är du förevigt fördömd!!", eller något annat liknande, jag antar att ni känner igen de flesta diskussioner redan). Ämnesvalet var till viss del inspirerat av huvudfoten till Minutz3s blogg: "En blogg om hur jag försöker bli och vara en godare katolik, /.../" (fast då i en mer protestantisk version), och till en stor del av lovsången "I Ditt ansiktes ljus", varifrån bloggens titel är hämtad.
Efterföljelse är inget storslaget. Och det går inte fort. Det är ingen mirakelkur som man kan ta sig igenom på tio dagar. Tvärt om är det den grå vardagen. Det är beslutet varje dag att följa efter Kristus. Efterföljelse är vägen till helgelse. Men det är ingen vandring från klarhet till klarhet, utan tvärt om är det som barnets första vacklande steg när det försöker lära sig gå.
Jag var redan från början ganska klar över att det inte enbart skulle bli "kyrkliga" ämnen i bloggen (även om den typen av inlägg skulle få dominera, eftersom det är det som intresserar mig till stor del och samtalet kring det som inspirerade mig att börja blogga), eftersom jag anser att efterföljelsen berör hela mitt liv, inte bara en "kyrkliga" delen av det. Nej, den gränsen/uppdelningen i andligt och världsligt borde snarast möjligt utrotas enligt mig. Mitt liv är bara ett och därför måste jag göra allt som står i min makt för att hålla allt samman. Mitt liv är inte en summa av olika delar, utan det är en helhet! Att det sen har blivit just bokrecensioner som dominerat de mer "sekulära" delarna, är väl delvis en slump (eftersom jag vann Mackans bok), delvis eftersom jag läser väldigt mycket så att det helt enkelt tar upp en stor del av mitt liv. Och det är lätt att konkretisera, och ger på samma gång många tankar att ta upp.
Att däremot så väldigt mycket av de "kyrkliga" inläggen har kommit att handla om katolicismen kontra protestantismen var definitivt inte planerat, utan är mycket beroende av att jag tycks mer eller mindre ha hamnat i den katolska hörnan av bloggosfären (vilket kan hänga samman med att de första bloggarna jag läste skrevs av katoliker och kommenterades av andra katoliker med andra intressanta bloggar i sin tur. Och så ledde det ena till det andra...). Å andra sidan så har katolicismen klart uttalade ståndpunkter i många frågor och är därför lätt att argumentera för, emot eller runt omkring. Och eftersom jag inte känt så många katoliker innan så har jag heller inte haft så bra koll på katolicismen innan, och därför så har detta möte skapat många tankar och funderingar kring mig (som jag så generöst har delat med mig av :D ).
Om jag utgår ifrån min egen etikettering av inläggen hittills (detta inlägg ej räknat) så skriver jag mest om Böcker (13 inlägg just nu), tätt följt av Tips (12 inlägg). Tredjeplatsen delas av Ekumenik, Frikyrkan och Grubblerier (10 inlägg vardera). På delad fjärde (eller blir det sjätte?) plats hamnar Aktuella händelser, Om mig och Tron i vardagen (9 inlägg) och först därefter kommer Efterföljelse (ensam om 8 inlägg). Därefter rasar det iväg med antal inlägg, så jag tror jag nöjer mig så.
Allt som allt har jag publicerat 53 inlägg (plus detta) och (om jag räknat rätt) använt 72 olika etiketter, varav en del säkerligen har varit på gränsen till onödiga samtidigt som ett antal andra hade varit möjliga.
Nåja, jag hoppas att ni tycker det har varit tre roliga och läsvärda månader som jag bjudit på och att ni kommer vara med och fortsätta kommentera det jag skriver i (minst) tre månader till!
4 kommentarer:
Hej Johanna. Jag började blogga den 22 februari i år och då hade jag inte läst några bloggar innan. Men det är kul och man får ständigt nya bekantskaper. Jag är glad att jag har upptäckt dig och ser fram emot att läsa dina tankar om efterföljelse. Det tycker jag också är ett viktigt ämne. Kanske det allra viktigaste! Jesus har ju gett oss uppdraget att göra lärjungar. Så kämpa på!
Modigt att våga börja skriva utan att ha läst något innan! Själv började jag läsa bloggar på allvar (eller ja, i större mängd än några få kompisars) i samband med ekumeniska böneveckan (eller vad det nu heter) i januari. Och det är ju liksom mitt favorittema med enhet och erkännande mellan kristna, så... Så på en vecka hinner det bli många inlägg och folk som reagerar på varandras inlägg och sen var jag fast!
Tackar för förtroendet!
Tackar och bugar för komplimangerna.
Angående recensionerna, så är de något av det bästa med din blogg, samt novellen om fåfängan och sinnligheten.
& fler grubbleri-inlägg, tack :)
Får väl säga detsamma: Tack!
Tycker du om bokrecensioner så har du något att se fram emot - jag har en hel hög (tre, fyra, fem!?) böcker som jag har läst ut och nu väntar på att bli recenserade. Men det är liksom roligare att läsa ut nya böcker än att skriva recensioner av färdiglästa böcker, så exakt när de kommer vet jag ännu inte.
Grubbleriinlägg kommer garanterat, men när, var, hur och om vad har jag däremot ingen aning om än. Det brukar ge sig själv när ett bra ämne kommer upp till ytan.
Skicka en kommentar