Jag är en fysisk person. Jag älskar fysisk kontakt. Att ta på saker och människor.
Jag kramar mina vänner utan behärskning.
Jag håller handen med mina pojkvänner utan att skämmas.
Och likaså så jag uttrycker helst min tro - min bön - fysiskt.
Ta till exempel detta med tända ljus - ett konkret uttryck för bönen.
Samma sak med att lyfta händerna i lovsång. Eller (nu får väl alla katoliker hålla i sig) klappa händerna.
Gestalta något i ett drama eller genom att dansa.
Men även den fysiska känslan av radbandets pärlor mellan fingrarna i den mer stillsamma bönen.
Eller korstecknets påtagliga böneform.
- Varför slösa fler ord än nödvändigt när en handling säger mer??
Och för att ta det ett steg längre:
De kyrkliga bilderna - ikonerna - predikar för mina fysiska ögon.
Musik och predikan som talar till mina öron.
Rökelsen i gudstjänsten - lukt och syn - närvaron av vattnet i dopfunt/-basäng - syn och känsel.
Att få del av fysiskt bröd och vin (den teologiska diskussionen kring nattvarden lämnas utanför) - känsel och smak.
- Inte bara teoretiska idéer och "andliga sanningar", utan något som tilltalar hela min varelse.
En fysisk människa behöver fysiska uttryck för sin tro. Att få tillåtelse att använda mina sinnen för att ta in och uttrycka bön och lovsång, vem vill förneka mig detta??
4 kommentarer:
Jag tror att protestantismen slängde ut en hel del sinnesintryck som barn med badvattnet vid reformationen. Man plockade i hög grad bort bildkonst, kroppslig bön, etc. Kanske var det nödvändigt. Kanske det var så mycket att man inte riktigt lyckades skymta Gud genom rökelsedimman och den avancerade koreografin, men jag undrar om inte tron blev lite väl andlig/inre/okroppslig i vår tappning. Visst borde det finnas utrymme för att pendeln skall kunna svänga tilbaka en bit i alla fall.
Tror du har helt rätt i det. Och nog tycker jag att pendeln har svängt tillbaka till en viss del redan. Självklart menar jag inte att alla måste bli "sinnliga" och att alla gudstjänser måste bli "fysiska", men sålänge jag får en rejäl dos ibland så är jag nöjd. :)
Något jag hoppas på kommer att bli legio i högmässan och som också har med det fysiska att göra är rökelsen,så att vi får känna "Kristus-doften", likadant, för vår hörsel, att det ring i klockor när transsubstantionen sker. Det fysiska är viktigt.
Mmm, rökels får det gärna vara med av. Där har vi torra protestanter något att lära av östkyrkan. Östkyrkan som har som princip att "leka fram" teologin i mässan. Var t.ex. på en ökenmässa en gång och där var det rejält "dimmigt" innan mässan var slut. Och så skvätte de vatten!! :D :D :D
Skicka en kommentar