"En kvinnas resa" är skriven av Agneta Sjödin år 2006 och utgiven av Bazar. Den är 18 kapitel och - i pocketupplagan - 222 sidor lång. Varje kapitel inleds med ett kort citat från kända tänkare som Leo Tolstoj och den heliga Birgitta eller ur böcker(?) såsom "En kurs i mirakler" och "Tomasevangeliet".Boken handlar om Maria, en kvinna som har fått rådet att vandra den klassiska pilgrimsleden från Saint Jean Pied de Port i södra Frankrike till Santiago de Compostella i nordvästra Spanien, en vandring på närmare 80 mil. Varvat med berättelser från själva vandringen och de människor hon möter där skildras minnen ur Marias förflutna som har format henne till den hon är i dag. Minnen som hon inte har bearbetat innan, men som vandringen ger henne tid att tänka över och se i ett nytt perspektiv.
"En kvinnas resa" är uttryckligen en roman (kanske är svårt att se på bilden, men det står Roman under boktiteln), men i marknadsföringen finns en underton av att den är självbiografisk. Att Agneta Sjödin berättar sin egen livshistoria, sina egna minnen och sina egna upplevelser av vandringen.
Agneta Sjödin har som sagt var själv vandrat pilgrimsleden till Santiago de Compostella, så rimligen är miljöbeskrivningar och annat korrekt. Och att det finns folk, likt de flesta av dem som skildras i boken, som har vandrat pilgrimsleden för andra orsaker än som ett uttryck för en djupt kristen övertygelse är jag övertygad om. Detta gör att jag antar att boken bör kvalificerar in som pilgrimsroman, även om det inte är en klassiskt kristen pilgrimsvandrare som skildras.
Nej, mitt samlade intryck av boken är att det blir tillslut en ganska tunn sopp där nyandlighet blandas upp med några delar livsfilosofi och en dos kristendom. Marias minnen känns lite för extrema, lite för tillgjorda, för att verka helt trovärdiga, och jag saknar något verkligt avslut på boken. Tyvärr. Jag är besviken, jag hade förväntat mig mer. Om det sen var fel på mina förväntningar eller om boken verkligen är så tunn kanske någon annan som har läst den kan svara på?
2 kommentarer:
Jag började läsa men lade ner eftersom den inte fångade mitt intresse helt enkelt. Tyvärr!
Mamma gillade den däremot :)
Låter som om du och jag har gjort ungefär samma bedömning då, men att jag tvingade mig igenom den i hopp om att den skulle bli intressantare framåt slutet. Det blev den inte, så du gjorde helt klart rätt.
Ja, många verkar gilla den, men jag förstår inte riktigt vad de ser i den, om det inte är att de gillar just luddigheten som jag irriterar mig på.
Skicka en kommentar