När världar möts

Är hemma hos mina föräldrar utanför Uppsala och firar jul och nyår. Passade även på att besöka min gamla frikyrka i lördags (dvs annandag jul). Plockade där åt mig ett program för våren och inser att Joachim Elsander (aka Kolportören), en av pastorerna som jag har sprungit på i bloggosfären, ska komma dit och predika i februari. Två av mina "världar" - bloggosfären och hemförsamlingen - möts.

Den här typen av händelser får mig att inse att jag omedvetet skapar "vattentäta skott" mellan olika delar av mitt liv. Mina högkyrkliga vänner och mina frikyrkliga vänner umgås jag med var för sig, mina bloggvänner umgås jag med tillsammans med andra likatänkande bloggare, mina aikidovänner håller jag för sig, osv.

Och med olika vänner använder jag - i viss mån - olika språk och driver olika teser. Självklart är jag medveten om detta. Vissa saker kanske orsakar onödiga strider med somliga vänner medan andra tycker samma ämne är oerhört intressant att diskutera och ett tredje gäng inte ens förstår frågan. Så jag tycker inte att det är så konstigt att jag diskuterar olika saker med olika människor.

Anledningen till att jag gillar att hålla isär folk antar jag är för att jag vill känna att jag har kontroll. För att jag själv ska välja vad jag behöver ta strid för och inte tvingas välja någons sida i en diskussion mellan oliktänkande vänner.

Förra hösten när jag fyllde år var en av de första gångerna som jag själv verkligen gick in för att bryta det mönstret med "vattentäta skott" och bjöd in folk från alla möjliga håll till en gemensam födelsedagsfest. Nu blev det ju så pass många på festen att det var svårt för mig att känna att jag verkligen hade hunnit umgås med alla där, men på det hela taget så verkade alla glada och lyckliga. Det kanske inte är så farligt att "mixa" vänner som jag kanske tror...

Den som följt min blogg vet att jag uppskattar att träffa bloggvänner, och att jag har passat på att gjort det både med folk här i Uppsala och när jag varit på resor kort och tvärs i vårt avlånga land. Skillnaden mellan de gångerna och den här är att den här gången har andra - för mig "okontrollerbara" kontakter knytits och fört fram till detta möte. För det passar nämligen så bra att jag ska vara här i Uppsala just den söndagen då han är här och predikar, så självklart ska jag gå dit och säga "Hej!". Men det känns märkligt.

Jag gillar helt enkelt att vara spindeln i nätet. I centrum. Att ha kontroll. Ego-centrisk. Denna ursynd...