Den troende är helt medveten om att hennes förmåga att tala till Gud, som hon inte ser, bestäms av hur hon lyssnar på honom. Tron föds ur lyssnandet, "fides ex auditu" (Rom 10:17).
Men jag är inte helt säker på att jag håller med. Tvärt om vet jag med mig att jag i vissa perioder har mycket lättare för att prata med Honom som jag inte ser, än att lyssna på Honom. Som om det skulle vara någon form av tvåstegsraket. Som om vi först skulle lära oss att tala med Någon vi inte ser. Och sen först därefter skulle lära oss att lyssna...
Den person som lyssnar och definierar sin identitet i förhållande till sitt lyssnande, han är också den som älskar, för det är sant att upphovet till all kärlek är lyssnandet, "amor et auditu".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar