söndag 20 december 2009
Gud är som en schweizerost
Ibland händer det att jag föreställer mig Gud som en schweizerost (t.ex. en Grevéost), där Gud är själva "osten" och vi människor är "hålen" i osten.
Jag vet att det låter löjligt - och säkerligen teologiskt suspekt - men ändå så tycker jag att bilden på något vis inte är så dum som den verkar vid första anblicken. För Gud tränger sig inte på. Han står vid dörren och bultar, men han tvingar sig inte på den som inte vill. Han lämnar frivilligt dessa "hål" åt oss människor att existera i.
Gud är överallt! Ändå så är människan något eget, fast utan att för den skull varken vara en del av Gud, några "smågudar" eller någon form av "antigud". Gud omsluter människan på alla sidor och håller henne i Sin hand. På samma sätt så är hålen också självklart en del av osten, men samtidigt ändå något annat. Han genomtränger oss, men är inte oss.
Utanför osten finns inga möjligheter för "hålen" att existera. Det är själva osten som definierar hålens existens. Utanför - eller "bortom" - Gud finns ingen möjlighet för en människa att existera, själva vår existens definieras av Gud. Vare sig vi vill erkänna det eller ej!
Etiketter:
Grubblerier,
Gudsbilder,
Lättsamt
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Det var en intressant iaktagelse. :)
Själv så smaskar jag på en cheddarost, som verkligen är gudomligt god i min mun :)
Även fast jag inte hade någonting i munnen tror jag att jag satte någonting i halsen när jag läste "Gud är som en schweizerost" XD
Sleepaz:
Nja, cheddar är inte min personliga favorit. Gillar vällagrad Grevéost, vällagrad Prästost, m.fl. vällagrade ostar. =)
Minutz3:
Tur att du inte hade något i munnen då, då hade du väl stämt mig :P
Johanna G: man stämmer inte folk i Sverige, man ser till att staten tar hand om en ;-)
Tss! Petitesser!
Om man är allergisk mot ost då? ;)
Om vi vore hålen skulle vi upphöra finnas genom att bli fylda med Gud. Det är väl värsta felet.
AKO:
Då är man väl ateist, eller...?
HGL:
Hålen i osten kan bli fyllda med "ostspad", men förblir fortfarande hål i osten.
Ett hål i osten kan aldrig upphöra att vara ett hål. Och en människa som är uppfylld av Gud är likväl fortfarande en människa!
Skicka en kommentar