lördag 18 september 2010

Varför - och vad är - katolskt?

Jag har tidigare skämtat om detta ämne i humorstaffetten för ett och ett halvt år sedan, men kände att jag ville utveckla det lite mer än så.

För mig är det sant katolska egentligen inte det romerskt-katolska utan det allmänkyrkliga, det universella i kristendomen. Den sanning som finns och speglas i alla kristna samfund över hela vår jord. Så för mig blir den formella "etiketten" på en kyrka mindre viktig än kyrkans attityd till enhet med andra kristna (varför jag ibland kan känna att den Katolska Kyrkan långtifrån alltid är den mest katolska kyrkan...).


Att försöka svära mig fri från den synd vi dagligen begår när Kristi Kropp på jorden är och förblir splittrad, är att visa att jag är delaktig i synden likväl som den förste som splittrade Kyrkan. Detta är jag fullt på det klara med. Samtidigt är jag långtifrån övertygad om att lösningen är så enkel som "Alla ska bli Katoliker. Punkt slut"-mentaliteten vill ge för handen. Det är ingen mentalitet som föder sann enhet.
För det första tror jag knappast att detta leder till att folk förstår varför de ska bli katoliker. Och förstår man inte varför man ska göra något, så är det nog snarare skadligt än nyttigt i den religiösa sfären. För det andra tror jag väldigt få förstår vad det innebär att något är katolskt. Och då menar jag inte att jag tycker att alla ska hålla med om min definition ovan! Katolskt är allmänkyrkligt helt enkelt.

Ett tydligt exempel på vad jag menar med det kan tas från
Taizé. Det är en liten brödrakommunitet i Frankrike, och dit kommer påvar och biskopar, patriarker och ordensfolk, pastorer och horder av lekmän - ortodoxa, katoliker, anglikaner, lutheraner och frikyrkliga - från hela den världsvida kyrkan och från alla världens hörn som pilgrimer för försoning och tillit. Jag har skrivit mer om mitt möte med Taizé här.

Kommuniteten är i sin kallelse ekumenisk, och bröderna förblir tillhöriga sin ursprungliga kyrka när de blir del av kommuniteten, men samtidigt katolsk i den mening att det är den katolska nattvarden som firas, den katolska bikten som är tillgänglig och kommuniteten står under påven vilket ska ha varit ett villkor för att få ta emot katolska bröder (så som jag har förstått det). Detta gör det till katolsk i både betydelsen av romersk-katolsk och i betydelsen allmänkyrklig. Det formella blir just en formalitet, i alla fall för en utomstående för mig. För den som håller på med kyrkojuridik så är det så klart en annan femma. Kyrkojuridiskt är Taizé trots detta (vad jag har förstått) inte erkänd som en katolsk orden och därför går det alldeles utmärkt att samtidigt hävda att Taizé inte är katolskt.


H
elt klart är dock att broder Roger - som officiellt var protestant intill sin död (somliga försöker med mer eller mindre konspirationsteori-lika argument argumentera för att han konverterade till Katolska Kyrkan i hemlighet) - ta emot kommunionen ur kardinal Ratzingers hand vid Johannes Paulus II begravning. Att ta emot den katolska nattvarden utan att vara katolik anses dock enligt katolsk lära vara en dödssynd. Men just i fallet Taizé så antar jag att de har löst det på något sätt. Att det bara "ses mellan fingrarna" låter lite otroligt i mina öron, med tanke på de nära kontakter som ändå funnits med flera "generationer" påvar och i och med att det finns ett antal katolska präster inom gemenskapen och ännu större horder katolska ledare som strömmar dit med sina grupper. Och även om man kanske är skeptisk till konceptet så tror jag - vet jag av egen erfarenhet - att platser som Taizé betyder oerhört mycket för ekumeniken och att få folk att mötas över kyrkogränserna och det är först i där och då vi kan börja verka för en gemensam framtid där alla kristna tillhör samma kyrka.

Jag har inget emot den Katolska Kyrkan. Hade jag varit född katolik hade jag inte sett någon anledning att lämna henne. Men nu är jag född protestant och blev aktiv inom kyrkan tack vare frikyrkan. Kyrkor jag inte heller ser någon anledning att lämna. Ty trots splittringen så tror och hoppas jag att Guds kärlek kan föra oss samman. Att vi en dag ska ha en enad Kyrka utan etiketter eller skilda världsliga organisationer. För mig är Taizé en plats som genom Guds nåd föregår detta redan på den här sidan evigheten. En plats som visar vägen som vi andra ännu måste vandra för att nå enhet fullt ut med varandra.

*****

Läs mer:
Om Johannes Paulus II och Taizé

6 kommentarer:

Annorzzz sa...

Om detta kan man skriva hyllmeter. Skulle vara kul att höra dig definiera vad som är katolskt. Taize är katolskt (jag håller med) men varför (knappast för att de är ekumeniska: när Kyrkan är en, finns ej ekumeniken).

Från en katolsk broder till en ekumenisk syster! :-)

Johanna G sa...

Absolut! Men i brist på hyllmetrar så...

...så håller jag med dig om det sista du skriver: när Kyrkan är en kommer inte ekumeniken längre att finnas. Men än är vi inte där! Och fram tills dess så är det ekumeniska - det univeriellt kristna - allmänliga, det katolska.

Allt gott!

Den Förlorade Sonen sa...

Det kommer aldrig att bli enhet mellan kristna om vi inte gemensamt erkänner sanningen, sådan den givits av Gud i uppenbarelsen genom Jesus Kristus. All annan enhet är bara en illusion, eftersom det skulle vara en slags enhet utanför honom som är Kärleken och Sanningen.
Jag tror att det finns en väg till enhet för oss och den går via korset, om vi litar på honom för han oss in i sin heliga kyrka, för vilken han givit sitt blod.

Annorzzz sa...

Johanna G

Jag förstår fortfarande inte. Ekumenik finns ju bara till så länge katolsk enhet inte finns. Påven är katolik. Runt honom och biskoparna är den "kata holicos" (med helheten överenstämmande) gemenskapen. Vad sakanas här? Treackordssånger? Nej de finns! Andedop, nej då! Vuxendop, nej då! Samkönade äktenskap. Ja det saknas, men det kanske inte är ett katolskt arv!!!

Så ärligt talat, vad menade du? Ekumenik är inte katolicitet. Katolicitet kan vara ekumenisk och ekumenik kan ibland innesluta det katolska (ofta sorgligt nog inte). Men allmännerlig och ekumenik; inte ens det är utbytbara begrepp! Förklara gärna så att en hedenRomare förstår... :-)

Teija sa...

Katolska Kyrkans Katekes nr 1401: "Katolska ämbetsbärare kan då ett synnerligen allvarligt behov föreligger i enlighet med stiftschefens bedömning ge sakramenten (eukaristi, bot och de sjukas smörjelse) åt andra kristna som inte lever i full gemenskap med den katolska kyrkan men som fullt frivilligt begär dessa sakrament: de måste då visa att de bekänner den katolska tron när det gäller dessa sakrament och att de är förberedda på det sätt som krävs."
Att broder Roger fick ta emot kommunionen beror alltså på detta.

Johanna G sa...

Den Förlorade Sonen:
Och vilka ska "bestämma" om den gemensamma uppenbarelsen om inte alla kristna gemensamt? Så som det en gång gjordes i de ekumeniska koncilierna...

Annorzzz:
Ekumeniken fanns redan vid de ekumeniska koncilierna!

I övrigt så ser vi olika på saken. Jag är övertygad om att alla kyrkor har lika stor del i splittringen och att ekumeniken är det som kan läka kyrkan. "Praktikerna" kan - och bör - förbli diversifierade, men så har det alltid varit. Allt kan inte vara öra eller hand, några måste vara öga och fot också!

Teija:
Tack för förklaringen!

Fast det där med "ett synnerligen allvarligt behov" kanske går att diskutera i just det fallet...