torsdag 6 januari 2011

Som du dömer andra...


...så skall du själv bli dömd.


Innebär detta att den som är renlärigt benhård och "dömer" folk till helvetet som villolärare (och så vidare) riskerar att hamna där själv, medan till exempel liberalteologen som säger "Gud är kärlek" och inte dömer någon slipper bli dömd till helvetet??

5 kommentarer:

Pontus sa...

Jag har inget svar, men är inte båda tecken på samma frestelse: Att vilja sätta sig på Guds tron? Liberalteologen genom att fria, den stränga genom att döma?

Johanna G sa...

Intressant sett att se det hela. Hur tänker du då är det bästa sättet att förhålla sig? En agnostisk-"jag-vet-inte-alltså-kan-jag-varken-fria-eller-fälla"-attityd?

Pontus sa...

Kämpar mycket med det. Önskar att jag kunde betrakta synden som synd, men att det ledde till empati/sympati för syndaren snarare än dom.

Jag betraktar mig som ganska sträng. Samtidigt har jag gjort mig skyldig till fruktansvärda synder och vet därför hur nära gränsen vi alltid vandrar. Ändå dömer jag titt som tätt, vi är märkliga vi människor...

Johanna G sa...

Ja, empati/sympati för syndaren samtidigt som man betraktar synden som synd låter väl som en väldigt bra inställning.

Själv är jag nog tvärt om ganska liberalt odömande. "Lev som du vill så länge du inte skadar andra"... Men hur vet man vad som verkligen skadar andra? Det är ju sällan man har hela bilden!

Pontus sa...

Skadar inte all synd Kyrkan och därmed Jesus?