söndag 10 oktober 2010

Nobelpriskemi

Förra året uppmärksammade jag nobelpriset i medicin och fysiologi på grund av att det tilldelades den upptäckt som jag försökt skriva mitt specialarbete i gymnasiet om. I år vill jag uppmärksamma nobelpriset i kemi lite extra för det ges till en typ av reaktion som jag har använt mig av inte minst under mitt examensarbete på apotekarprogrammet.



Jag gjorde ett laborativt examensarbete där jag tog fram ett antal olika potentiella läkemedelskandidater mot hepatit C-viruset. Ett steg i mitt exjobb var en "Suzuki-Miyaura-reaktion", namngiven efter årets pristagare Akira Suzuki samt Norio Miyaura, enligt den generella reaktionsmekanismen ovan, där:


R, R' = "Resten av molekylen"

X = Halogen, i mitt fall en bromid

Pd = Palladium (grundämne)

L, Y = Ligand, dvs en typ av hjälpgrupp

B = Bor (grundämne)


Tycker ni det verkar vara avancerat? Nej, egentligen inte. Inte för mig som bara behöver tillämpa deras forskning i alla fall. Det jag gjorde var att "pytsa i" de två molekylerna (R-X och R'-BY2) som jag ville binda ihop (R-R'), pytsa i lagom mängd Palladium (PdL2) och lite bas för att få fart på reaktionen och sen köra allt i en mikrovågsugn (som ser lite annorlunda ut än den man värmer maten i, men som fungerar på samma sätt i princip) 15 min, och vips så var det färdigt! Härligt! Storslagen kemi behöver inte vara mer avancerad än så att använda - och det är en av orsakerna till att det är så storslaget!

3 kommentarer:

Kraxpelax sa...

HIV: Största möjliga tyssssssstnad...

AKO sa...

Som utpräglad humanist så måste jag säga att vissa saker flöt förbi utan att fastna. ;) Men, blir man bara nog intresserad så går det nog att sätta sig in i detta också.

Johanna G sa...

Kraxpelax:
Tack för tipset. Ska kolla in sidan.

AKO:
Och jag måste väl erkänna att jag har gjort betydligt bättre och mer pedagogiska framställningar av processen än i inlägget ovan.