tisdag 4 maj 2010

Jämtlandssången

Så får även jag tillslut instämma med alla studenter och andra levnadsglada som firar livet så här i vårtiden och hälsa "sköna maj, välkommen till vår bygd igen" med "vintern rasat ut bland våra fjällar" och "vårvindar friska".

En ny bekantskap för mig i denna skara av "vårsånger" är "Jämtlandssången". Texten är skriven av
Wilhelm Peterson-Berger år 1931. Musiken är en traditionell jämtländsk brudmarsch med rötter åtminstone från sent 1700-tal. Jämtlandssången kallas förvisso av somliga för "Republiken Jämtlands nationalsång", men klassas egentligen som en av Sveriges många landskapssånger, varav det nog är Värmlands "Ack Värmeland du sköna" som är den mest välkända. Själv har jag minnen av hur vi, när vi i åk 3, läste om Uppsala och Uppland fick lära oss Upplandssången "Här ligger landet"...



Jämtlandssången

Text: W Peterson-Berger
Musik: trad. jämtländsk brudmarsch


Så tåga vi tillsamman bort
mellan Jämtlands gröna ängar bort
mellan nyland som prunka
fulla av bröllopsblomsters prakt.

Så skåda vi med gamman hän
över berg i blåa fjärran hän
över sjöar, strömmar, skogar
jämt kring bygder på vakt.

//: Fagert är landet som blev vår lott och arvedel
så firom dess fägring nu
med sång och stråkars spel.
Tändom ånyo det hopp som våra fäder närt!
För slit och mödor av fröjd och sol
ett mått oss beskärt. ://

Självklart har det även dykt upp en textversion på jamska till Jämtlandssången, men den är av betydligt yngre datum, närmare bestämt från år 1983. Det bör noteras att den jämtska versionen inte är
helt skriven på jämtska, ej heller förhåller den sig till de stavningsregler som Akademin för jamska har och är inte heller helt fonetisk, utan överensstämmer med svenskans icke-fonetiska stavning, till exempel för oss och -om (uttal åss, -åm). Däremot uttalas till exempel bort med slutet o-ljud till skillnad från i svenska, vilket försvårar identifieringen av sångtextens uttal för en som inte kan dialekten (Wikipedia, 2010-05-04). Någon som vågar sig på att provsjunga?

Jamtlandssången (på jamska)

Text: P-G Norman/ Bo Oscarsson

Musik: trad. jämtländsk brudmarsch


Ma går på stigom åleit oss

opp öve backan, bort milla
åkrom opp hitat vållom, der
bjällan pingel skvällt i jänsmässti.

Ma sir frå höjdom bort mot
åsom, der kjörsan står milla
gålom bort ditat fjällom vår
der Skuta står, så gnistrenes vit.

//: Fejen så sjong ma att JAMTLAND DE E LANNE VÅRT!
I tusen år ha ma hadd'e,
hållé därför hårt.
Ler ta den friheit som fedran ein gång at oss ga!
Hen ske ma lava å minnes allt,
som fedran oss sa. ://

Trevlig musikstund!

3 kommentarer:

Anonym sa...

Njä. Det finns bara en nationalsång. Däremot finns kanske visor och sånger som man lokalt tagit som just lokala symboler för tillhörighet och lokalpatriotism.

Unknown sa...

Anonym kan se sig om i helvetet att Jämtlandssången är endast lokalpatriotism, med tanke på vår historia. Jamtamotet var det näst-äldsta parlamentet och grundades långt innan Sverige existerade. Jävla sörlänning.

Anonym sa...

Du har inte förstått jamskan. "helt fonetisk, utan överensstämmer med svenskans icke-fonetiska stavning, till exempel för oss och -om (uttal åss, -åm)." Där är det okunnighet:: -om uttalas aldrig -åm ! (måhända du genom försvenskning säger 'stigåm', men på jamska 'stigom' etc.) Den återgivna texten på jamska har ALDRIG gjort anspråk på att var fonetisk. Till det har du inte återgett texten korrekt:
Jamtlandssången
 Text: P G Norman/Bo Oscarsson 1982
Mæ går på stigom 
å leit oss opp öve bakkan,
 bort milla åkrom, opp hitat vållom,
 der bjällan pingel skvällht 
i jænsmässti.
Mæ sir frå höjdom
 bort mot åsom,
der kjörsan står milla gårlom
 bort ditat fjällom vår 
der Skuta står
 så gnistrenes vit.
:/:
Fejen så sjong mæ att;
JAMTLANN DE E LANNE VÅRTT!
i tusen år ha mæ hadd'e,
håll'e derför hårtt.
Ler ta den friheit
som fedran ein gång at oss ga!
Hen ske mæ læva å minnes allht,
som fedran oss sa!
:/:



Översättning
: mæ – vi, bjällan – skällorna, pingel – klingar, vållom –'vallarna', fäbodarna, skvällht –'ekofyllt', jænsmässti – midsommartid, kjörsan - kyrkorna, Skuta - Åreskutan, fejen - glad, glada, fedran - fäderna, hen - här.
Ändelsen -om i orden stigom, åkrom, vållom, etc är dativformen i pluralis (stigarna, åkrarna, vallarna). Här är det de dativstyrande prepositionerna: på, milla, hitat, frå, mot, milla och ditat, som ger dativformerna.